Patienternas och personalens upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på Nationella läkemedelslistan : Rapport till E-hälsomyndigheten

Sverige är på gång att införa ett nytt register, Nationella läkemedelslistan (NLL), baserat på en lag som trädde i kraft 1 maj 2021. Målet är att NLL ska ge hälso- och sjukvård, apotek och patienter tillgång till samma information om förskrivna och uthämtade läkemedel. Förväntningarna är att NLL ska bidra till förbättrad patientsäkerhet, men en sådan stor förändring innebär också en risk för okända negativa effekter. Syftet med projektet var att undersöka upplevelser av läkemedelsprocessen och förväntningar på NLL från de tre perspektiven vård, apotek och individ innan den nya lagen trädde i kraft. Ett av projektets delmål var att ta fram en modell för detta som möjliggör att studera förändringar över tid. Våren 2020 genomfördes 33 intervjuer med läkare, sjuksköterskor, farmaceuter på apotek och kliniska farmaceuter, patienter och anhöriga runt om i Sverige. April 2021 genomfördes enkäter som besvarades av 809 informanter från samma kategorier som intervjuerna. Det är tydligt att det finns betydande problem med informationshanteringen i läkemedelsprocessen som ger utmaningar för personal i vården, på apotek och patienter och skapar osäkerhet och merarbete för att veta vilka läkemedel som är aktuella. Detta innebär patientsäkerhetsrisker och är negativt ur ett samhällsperspektiv. Undersökningen visar också ett tydligt behov av en gemensam nationell läkemedelslista. Förväntningarna på NLL är höga och många hoppas att den nya lagen ska innebära ökad patientsäkerhet och att många av de upplevda problemen ska bli bättre. Resultaten visar samtidigt på en stor oro, farhågor och upplevda hinder samt delvis orealistiska förväntningar i förhållande till det som är på väg att implementeras. Dessutom upplevde många att de saknat information, har en otydlig bild om vad som ska förändras och när, eller inte känner till NLL sedan tidigare. De flesta förhoppningarna som beskrivs från alla parter bygger till största del på att vårdens arbetssätt anpassas, att förskrivarna kan hålla listan aktuell, ta ansvar för helheten och ta hänsyn till andra ordinationer, samt hantera ändringar i behandling så att informationen följer med till listan. Detta i sin tur kräver att vårdpersonalen kan arbeta i system som ger dem bra stöd för detta arbete, att det är tydligt hur det ska arbeta och inte krävs manuell informationsöverföring. Arbetet med NLL är en förutsättning för att lösa många av de problem som upplevs i läkemedelsprocessen och har således potentialen att förbättra patientsäkerhet. Olösta frågor som skapar oro i vården är till exempel hur informationen från NLL som bygger på recept ska kunna återföras i journalsystemen på ett bra sätt då informatiken där bygger på ordinationer som innehåller andra informationsmängder och en annorlunda logik. Det är viktigt att fastställa en konkret och gemensam bild av önskat arbetssätt kring NLL med patientsäkerheten i fokus, och hur integration ska ske så att det på ett tydligt och enkelt sätt stödjer detta arbetssätt och ser till att viktig information inte går förlorad. Här behövs bland annat en konstruktiv dialog mellan E‑hälsomyndigheten och vården kring möjligheter med NLL utifrån nuvarande lagstiftning och förutsättningar. Sist men inte minst vill vi lyfta vikten av forskning och uppföljning kopplat till informationshanteringen i läkemedelsprocessen och arbetet med NLL. Effekter blir ofta andra och fler än väntat. Komplexitet, stora utmaningar och läkemedelslistans betydelse för patientsäkerheten gör att det är extra viktigt att kunna följa införandet av NLL och identifiera både positiva och negativa effekter samt hinder för implementering. I rapporten presenteras en modell för uppföljning av effekter mätt som användarnas upplevelser samt ett förslag till en bredare modell som även innefattar en kombination med andra kvantitativa mått som är relevanta i sammanhanget. eHälsoinstitute