Rättssäkerhet kontra effektivitet inom svensk skattekontroll

Att på olika sätt undandra sig att betala skatt är en företeelse som blivit alltmer utbredd i vårt samhälle. Utförandet av exempelvis svartarbete och därvid uppbringade oredovisade inkomster omfattade under år 2002 ett belopp om cirka 67 miljarder kronor. Regeringen har i många år strävat efter att på något sätt minska skatteundandragandet genom olika metoder. Arbetet går dock långsamt då detta anses utgöra ett känsloladdat ämne. Rätten för det allmänna att styra och kontrollera den enskilda människans beteende möter nämligen alltid på motstående krav. Den enskilda människans personliga integritet och rättssäkerhet får inte sättas åsido&semic detta faktum gör att vi här har att göra med en inte alltför enkel balansgång. Hårda krav på en effektiv skattekontroll möter lika hårda krav på rättssäkerhet. Under åren 2006 och början på 2007 har dock lagändringar skett som till viss del satt den effektivare skattekontrollen i första rummet. I denna uppsats undersöks de kontrollbefogenheter som stått till Skatteverkets förfogande före lagändring, både i dess fiskala och i dess brottsutredande verksamhet. Det utreds huruvida dessa varit tillräckligt effektiva, och om inte, om detta berott på värnandet om den enskildes rättssäkerhet. Vidare utreds även de kontrollbefogenheter som erhållits efter lagändring, och huruvida lagstiftaren härigenom eventuellt satt rättssäkerheten åsido