Häktning och restriktioner - Är vi på rätt väg?

The use of detention in a remand prison is a tool of pre-trial supervision in order to facilitate the investigation of an alleged crime. The grounds for using detention in a remand prison for a person suspected for an alleged crime is the risk of the suspect continuing its criminal acts, the flight risk of the suspect and the risk of the suspect having a unduly effect on the investigation of the alleged crime. Restrictions are used as an additional resource to prevent the risk of the suspect unduly affecting the investigation. Restrictions are a reduction of rights that the suspect has too, for example, send letters or make phone calls. Due to the principles of immediacy, orality och concentration the risk of the suspect having unduly effect on the investigation often remains until the main hearing in the first instance of court is over. Sweden has no statutory limit for how long a suspect may be detained or be bound by restrictions. Sweden has since the early 1990’s received international criticism for its extensive use of detention in remand prison and for the widespread imposition of restrictions on remand prisoners. The detention in a remand prison in combination with restrictions results in isolation from the outside world. The international criticism may serve as an indicator that Sweden is not fulfilling its international commitments. As a result of the international criticism of Sweden has begun work to reduce the use of pre-trial detention and restrictions. In August 2016 came a government special investigation of its proposed changes. They propose a statutory limit on how long a suspect may be detained, a legal right to human contact, an expanded restriction redress from the court and several alternatives to detention. On 7th of April 2016 the Government decided on another special commission to investigate whether it is appropriate to expand the possibilities for using documented interrogations as evidence in court. Using documented police interrogation as evidence in court would mean a change in the current process order and a departure from the principles of orality and immediacy. This inquiry is to report its proposals 7 December 2017.Häktning är ett straffprocessuellt tvångsmedel som används i brottsmål för att underlätta polisens och åklagarens utredning av ett misstänkt brott. Häktning innebär att en person misstänkt för ett specifikt brott får sina rättigheter inskränkta med laga stöd. Häktning är en frihetsberövande åtgärd som används trots att den misstänkte personen ännu inte är dömd. De särskilda häktningsgrunder som en misstänkt kan begäras häktad på är kollusionsfara, recidivfara och flyktfara. En person som blivit häktad kan dessutom åläggas med restriktioner vars funktion är att begränsa personens kontakt med omvärlden. Restriktioner används som ett ytterligare hjälpmedel för att förhindra kollusionsfara. Restriktioner innebär att den häktades rättigheter att till exempel skicka brev eller ringa telefonsamtal inskränks. Då det svenska rättssystemet bygger på principerna om omedelbarhet, muntlighet och koncentration består ofta kollusionsfaran fram till dess att huvudförhandlingen i tingsrätten är över. Det finns idag ingen lagstadgad tidsgräns för hur länge en misstänkt person får sitta häktad eller vara ålagd med restriktioner. Sverige har sedan början av 90-talet fått återkommande kritik från flera internationella organ för sin omfattande tillämpning av häktning och restriktioner. Häktning och restriktioner leder till att en misstänkt avskärmas från kontakt med omvärlden och riskerar att isoleras. Den internationella kritiken är en indikation på att Sverige inte lever upp till sina internationella åtaganden. Som en följd av den internationella kritiken har Sverige påbörjat arbetet med att minska användningen av häktning och restriktioner. I augusti 2016 kom en av regeringen utsedd särskild utredning med sina förslag till förändringar i lagstiftningen. Utredningen förslår en lagstadgad gräns för hur länge en misstänkt får sitta häktad, en lagstadgad rätt till mänsklig kontakt, en utökad restriktionsprövning från domstolen och flera alternativ till häktning. En annan särskild utredning ska utreda huruvida det är lämpligt att utöka möjligheter att använda dokumenterade förhör som bevisning i domstol. Att använda dokumenterade polisförhör som bevisning i domstol skulle innebära en förändring i den nuvarande processordningen och ett avsteg från principerna om muntlighet och omedelbarhet. Detta skulle lösa problemet med den långt bestående kollusionsfaran. Denna utredning ska redovisa sina förslag den 7 december 2017