Effekter av spridning av genetiskt främmande populationer : En kartläggning av förutsättningarna för uppföljande studier av utsättningar av djur och växter i Sverige

Förord Spridning av främmande arter utgör ett av de stora hoten mot biologisk mångfald. En viktig del i arbetet med att verkställa Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity – CBD) är därför att öka kunskapen kring, och förhindra fortsatt spridning av, sådana arter. Begreppet ”art” har en vid definition inom konventionsarbetet – även lägre taxonomiska enheter så som underarter och genetiskt särpräglade populationer omfattas. Spridning av genetiskt främmande populationer utgör alltså ett internationellt erkänt hot mot biologisk mångfald. Framför allt är det diversiteten på gennivå som kan drabbas negativt av sådan spridning. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald utses av Sveriges regering och ska bistå regeringen med råd i samband med internationellt och nationellt arbete med frågor som rör biologisk mångfald. Rådet har länge påtalat vikten av att öka kunskapen kring den genetiska nivån av biologisk mångfald och inte minst effekterna på denna mångfald av storskaliga utsättningar av genetiskt främmande populationer. Sådana utsättningar är vanliga inom skogsbruket, fiskevården och viltvården. Från min egen mångåriga erfarenhet av fiskevårdsfrågor har jag praktisk erfarenhet av att introduktion och spridning av främmande arter och populationer kan få högst påtagliga negativa konsekvenser.Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald har i samband med konventionens tillämpning tagit upp frågor med koppling till den genetiska variationens betydelse – särskilt de vetenskapliga aspekterna kring detta. Rådet har också arrangerat en workshop som för första gången samlade experter och intressenter från de tre områden inom vilka storskaliga utsättningar bedrivs (skogsbruket, fisk- och viltvården). De intressanta och givande diskussionerna finns refererade i Rapport 5683 i Naturvårdsverkets serie. I den nu föreliggande rapporten fortsätter kartläggningen av vad vi egentligen vet om de storskaliga utsättningarna i Sverige och vilka effekter de har på biologisk mångfald. Ett gediget arbete har gjorts för att försöka bringa reda i detta område där dokumentation till stora delar saknas. Bristen på registrering och uppföljning av dessa stora spridningar, som riskerar att förändra den genetiska sammansättning som under årtusenden mejslats fram hos våra vilda fisk-, träd- och fågelpopulationer, är skrämmande. Här behövs en snabb och påtaglig förändring. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald kommer att fortsätta ägna denna fråga stor uppmärksamhet. Det är angeläget att Sverige bedriver ett starkt och engagerat arbete som ligger i internationell framkant när det gäller att slå vakt om den grundläggande, och för fortsatt evolution nödvändiga, mångfalden på gennivå. Stockholm den 10 september 2008 Per Wramner Professor i tillämpad miljövetenskap Ordförande för Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald Förord 2 Utsättning av främmande populationer eller provenienser av växter och djur sker i stor skala i svenska marker och vattendrag. Spridningen av främmande populationer har stora ekonomiska värden men vi vet väldigt lite om vilka effekter den har på biologisk mångfald. Etablering av främmande genotyper kan leda till förlust och förändringar av, i första hand, mångfalden på gennivå hos mottagande naturliga populationer. I förlängningen kan sådana effekter även drabba art- och ekosystemnivåerna negativt. Det är mycket angeläget att öka kunskaperna inom detta område. Regeringen har uppdragit åt naturvårdsverket att ta fram en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper. Denna rapport utgör ett underlag i detta arbete. Uppdraget gavs med anledning av uppföljningen av miljökvalitetsmålen och implementering av artikel 8 h i Konventionen om biologisk mångfald som särskilt berör främmande arter och populationer och deras effekter på biologisk mångfalden. Rapporten utgör en uppföljning av den första kartläggningen av spridning av genetiskt främmande populationer inom fiske- och viltvården samt skogsbruk i Sverige som genomfördes under 2004–2005. Syftet med rapporten är en fördjupad granskning av den information som är möjlig att få fram när det gäller spridningen av främmande populationer eller genotyper i Sverige, samt i vilken utsträckning effekterna av sådana utsättningar kan kartläggas. Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll. Stockholm den 7 oktober 2008 Naturvårdsverke