Åtgärdsprogram för bevarande av grönfläckig padda 2011–2016 : (Bufo viridis)

Grönfläckig padda (Bufo viridis) är Sveriges mest sällsynta groddjur. Den är fridlyst, rödlistad och klassad som Akut hotad (CR). Under perioden 2004–2008 har reproduktion endast konstaterats på fem lokaler i Skåne och på en lokal i Blekinge. Det totala antalet adulta grönfläckiga paddor i Sverige 2008 uppskattades till cirka 400 honor och cirka 800 hanar.Grönfläckig padda har globalt sett ett stort utbredningsområde som sträcker sig från mellersta Europa till Kazakstan och söder ut till Iran och norra Afrika. Arten består av ett komplex av 14 genetiska undergrupper, där den svenska populationen tillhör en undergrupp som härstammar från Turkiet och som förutom i Sverige förekommer i Danmark, norra Tyskland, Polen och Baltikum.Grönfläckig padda är internationellt uppmärksammad och därmed upptagen i Bernkonventionens bilaga 2, samt i EU:s art- och habitatdirektiv bilaga 4. I den Internationella naturvårdsunionen IUCN:s rödlista ligger arten i den lägsta hotkategorin Livskraftig (LC).Grönfläckig padda är i Sverige framförallt bunden till kust- eller kustnära biotoper med öppen och stäppartad karaktär såsom betade strandängar, kala klippkuster och sparsamt bevuxna stenbrott. Leken och romläggningen sker företrädesvis i grunda, vegetationsfattiga och varma vatten med högt pH. Inte sällan är lekvattnen saltpåverkade. Att lekvattnen är förskonade från stora mängder predatorer och konkurrenter är av stor betydelse. Antalet ägg per hona är i förhållande till andra groddjursarter mycket stort och ynglen är beroende av både vegetabilisk och animalisk föda. Utanför leken uppehåller sig paddorna i öppna landmiljöer där de under kvälls- och nattetid jagar allehanda marklevande småkryp. Under dagen gömmer de sig gärna på varma platser. Juvenilerna är till stor del dagaktiva. Övervintringen sker i markhåligheter, rasbranter, husgrunder och liknande platser. Beroende på omständigheterna kan lekvattnet, sommarhabitatet och övervintringsplatsen ligga inom ett avstånd från under 100 meter till ett par kilometer. Ett flertal faktorer ligger bakom artens kraftiga tillbakagång under senaste 50 åren. De mest betydelsefulla faktorerna anses ha varit försvinnandet av lämpliga landhabitat och reproduktionsvatten genom igenväxning, utdikning och grundvattensänkning. I dag hotas arten huvudsakligen av för få och för små lämpliga habitat, predation från fisk, kräftor, iglar, snok och ätlig groda, konkurrens från vanlig padda samt utbyggnad av vägnätet.Bevarandearbetet för grönfläckig padda inleddes redan 1994, men har först under 2000-talet fått en större omfattning där stora insatser gjorts gällande uppfödning och utsättning samt biotoprestaurering och nyanläggning av lekvatten.Dessvärre har utsättningarna endast gett önskvärt resultat på 2 av 25 lokaler. Ett flertal olika faktorer anses vara orsak till det låga utfallet – negativa effekter vid uppfödning och utsättning, för få utsatta djur, för högt predationstryck och för hög konkurrens samt brister i habitatens kvalitet. Av hittills använda och utvärderade metoder har uppfödning under naturliknande förhållande med minimerad predation och konkurrens och utfodring gett bäst resultat tillsammans med metoden att sätta ut stora mängder akvarieuppfödda yngel i biotoper med nyskapade lekvatten med låg predation.Målsättningen med detta program är att grönfläckig padda ska få en betydligt större utbredning, med stora och stabila populationer inom artens tidigare utbredningsområde. Ett långsiktigt mål är att det år 2021 ska finnas minst 520 reproducerande honor utspridda på 18 lokaler. Visionen är minst 1 500 reproducerande honor och 3 000 hanar. Populationsstorleken inom en lokal bör inte understiga 40 adulta honor.De föreslagna åtgärderna i programmet bygger till stor del på erfarenheter från tidigare åtgärdsarbeten i Sverige och Danmark samt på artens ekologiska krav och kunskapen om påverkande faktorer. Eftersom det tidigare varit svårt att etablera arten föreslås att ett flertal olika metoder används och att ett flertal olika faktorer som kan vara av betydelse beaktas. Restaurering och nyskapande av artanpassade lek-, land- och övervintringshabitat samt lämplig skötsel är avgörande för artens fortlevnad. Förbättrade metoder för uppfödning och utsättning är en viktig del i arbetet. Nödvändigt är också att, vid nyetablering av en population och i insamlingslokalerna, öka överlevnaden hos ägg, yngel och nymetamorfoserade paddor. Stor vikt ska läggas vid dokumentation och uppföljning. Viktiga åtgärder är information och rådgivning till markägare och allmänheten samt inhämtande av mer kunskap om arten. Programmets giltighetstid är 2011–2016 och programmet koordineras av Länsstyrelsen i Skåne län. Den totala kostnaden för de föreslagna åtgärderna uppskattas till 3 940 000 kronor