Viktiga miljöfaktorer som påverkar förekomsten av de två boreala, vedlevande lavarna Cladonia parasitica och Hertelidea botryosa

Biodiversity is essential for human well-being and it is defined as the genetic variation within species and the variety of species and ecosystems. Biodiversity provides several ecosystem services which are necessary for human beings but there are different threats towards the biodiversity. The biodiversity linked to the forest in Sweden are threatened, about 50 % of the red-listed species in Sweden are associated with forests. This is linked to the commercial exploitation of the boreal forest in Sweden which started 200 years ago. The forestry the last 50 years, with clear-cuts, have contributed to a fragmented forest landscape. A change from old-growth forest with more than one tree species, trees in all dimensions and different substrates of dead wood have been converted to mainly young dense forests with only one tree species per stand. These production forests are defined as a forest though they do not contain all the different habitats and niches which many species are dependent on. There is a lack of knowledge about different demands of forest species and this master thesis is a step towards filling this gap, and it gives advice about how forest management can secure stable populations of two boreal wood-dependent lichen species, Cladonia parasitica and Hertelidea botryosa. The occurrence of the two lichen species was surveyed as well as different environmental variables which could help explain lichen occurrence. The inventory was performed in the province of Hälsingland which is located in the middle part of Sweden where the dominating tree species are Scots’ pine Pinus sylvestris and Norway spruce Picea abies. 24 stands of 4 different stand categories were inventoried (nature reserves/voluntary set aside areas, >65 years old, 20-64 years old, 8-19 years old) and three different dead wood types were sampled; snags, stumps and logs of P. abies, “ordinary” P. sylvestris and resin-rich P. sylvestris. Within each stand a transect of 10x200 metres was established inside the transect where all wooden objects were measured. For the statistical analysis a generalized linear mixed model was used to determine the most important environmental variables for lichen occurrence probabilities, based on the explanatory variables. Both lichens were almost only found on dead, old, resin rich, hard wood of pine. Charred wood seems to be the best explanatory variable for occurrence of H. botryosa but it is also significant that the occurrence probabilities are higher in nature reserves/voluntary set aside areas compared with young stands and if the wood is exposed rather than shaded. Occurrence of C. parasitica seems to be best explained by stand category where nature reserves/voluntary set aside areas are preferred compared with other stand categories. Dead wood of resin rich pine is not created with the current dominating management of the forest and the areas of suitable nature reserves/voluntary set aside areas seem to be far too small to keep a viable population of the lichens in a long-term perspective. A forest management which creates connectivity between important habitats such as nature reserves, together with creation of suitable substrates (e.g. controlled forest fires to create resin rich pine wood), could help the two lichen species, and other species which are also dependent on this type of substrate. It is also important to for example, to protect the remaining old-growth forest which is not yet protected in order to increase the amount of suitable habitats.Biologisk mångfald är ett begrepp som innefattar genetisk variation bland arter och variation av arter samt ekosystem. Mänskligheten är beroende av den biologiska mångfalden i form av de ekosystemtjänster som den bidrar med. Samtidigt finns det flera hot mot den biologiska mångfalden, både globalt och lokalt. I Sveriges skogar är hoten mer eller mindre kopplade till skogsbruket. Den boreala skogen i Sverige har genomgått stora förändringar sedan människan för omkring 200 år sedan började bruka skogen mer storskaligt med dimensionsavverkningar och plockhuggningar. Detta lågintensiva skogsbruk bedrevs i stor skala över nästintill hela landet. Den dramatiska förändringen av den svenska skogen inleddes dock först på 1950-talet. Då blev det intensiva trakt- eller kalhyggesbruket den dominerande skogsbruksmetoden. Den gamla skogen har ersatts av monokulturer som avverkas, i ett för skogen ungt stadium, och dessa skogar rymmer inte alla de olika livsmiljöer och nischer som många skogsarter är beroende av, fortfarande kallas de dock för skog. Hälften av arterna på den svenska rödlistan består av arter som är knutna till skogen och det finns en brist på kunskap om olika skogsarters miljökrav. Detta självständiga arbete är ett steg på vägen att fylla denna kunskapslucka och ge råd om hur skogsskötsel kan bidra med att säkra stabila populationer av två boreala vedlevande lavar, Cladonia parasitica och Hertelidea botryosa. Förekomsten av de två lavarterna har undersökts tillsammans med olika miljöfaktorer som kan förklara förekomsten av dem. Inventeringen gjordes i landskapet Hälsingland beläget i den mellersta delen av Sverige där de dominerande trädslagen är tall Pinus sylvestris och gran Picea abies. 24 skogsbestånd av fyra olika kategorier inventerades (naturreservat/frivilliga avsättningar, skog >65 år, skog mellan 20-64 år, skog mellan 8-19 år) och tre olika typer av död ved undersöktes; högstubbar, lågstubbar och lågor av P. abies, "vanlig" P. sylvestris och så kallad törved (gammal, hård, kådrik tallved) av P. sylvestris. I varje skogsbestånd lades en transekt på 10x200 meter ut och innanför denna noterades, mättes och inventerades alla vedobjekt. För de statistiska analyserna användes en ”generalized linear mixed model” för att hitta de viktigaste miljöfaktorerna som bäst förklarar sannolikheten för lavförekomst, baserad på de olika förklarande miljöfaktorerna. Båda lavarna förekommer enbart på törved. Kolad ved verkar vara den bästa förklarande faktorn för förekomst av H. botryosa men typ av bestånd och ljusexponering är också av betydelse. Sannolikheten är högre att den påträffas i naturreservat/frivilliga avsättningar än i ungskog och på ljusexponerad ved jämfört med skuggad. Förekomst av C. parasitica förklaras bäst av beståndstyp där naturreservat/frivilliga avsättningar har högre sannolikhet för förekomst jämfört med övriga beståndskategorier. Törved återskapas inte med det nuvarande dominerande skogsbruket och områdena där substratet återskapas som i naturreservat/frivilliga avsättningar kanske är för få för att hålla en livskraftig population av lavar, sett ur ett långsiktigt perspektiv. Ett skogsbruk som skapar en grön infrastruktur mellan viktiga livsmiljöer som naturreservat, tillsammans med återskapandet av lämpliga substrat (t.ex. naturvårdsbränning för att skapa kådanrikning i träden) skulle vara räddningen för lavarna och andra arter som också är beroende av denna typ av substrat. Det är också viktigt att skydda till exempel den gamla skogen som ännu inte har skyddats för att kunna öka mängden habitat för arter knutna till gammal skog