Regeringens volymmål för Försäkringskassan – en konstitutionell och förvaltningsrättslig analys

In the regulatory letter for 2016 the Swedish Social Insurance Agency was given two goals; the agency had to work to reduce the sickness benefit rate to 9 days and the number of newly granted sickness benefits should not exceed 18,000 on average per year. The thesis intends to investigate whether the Agency may take these volume targets into account in its decision-making and if the government by issuing the regulatory letter has affected the Agency's exercise of authority in a way that exceed its powers. In its decision-making, the Agency cannot take into account the volume target of the regulatory letter by rejecting applications on the basis of the number of sickness benefits already granted. This is due to the fact that a regulatory letter may not change or limit the scope of the law. A regulation letters must also not contain legal rules. The Agency may however strive to reduce the sickness benefit rate by increasing legal certainty or cooperating more with employers. The principle of objectivity requires impartiality and equality before the law. It does not prevent the Agency from applying rules in an impartial way, which should not be applied for reasons of legality. The principle does therefore not prevent the agency taking the volume targets into account. The Swedish Social Insurance Agency must obey the government. The exception to the obedience obligation is the protection of the administration's independence, which prohibits the Government influencing the Agency’s exercise of authority in individual cases. Decision on sickness benefit is exercise of authority. The government by issuing the letter influenced the exercise of authority regarding decisions on sickness benefits. However, the regulatory letter does not cover any particular case and therefore the Government has not exceeded its powers.I Försäkringskassans regleringsbrev för budgetåret 2016 infördes två mål; dels skulle myndigheten verka för att minska sjukpenningtalet till 9 dagar, dels skulle antalet nybeviljade sjukpenningar inte ska överstiga 18 000 i genomsnitt per år. Uppsatsen avser att undersöka dels om Försäkringskassan i sitt beslutsfattande får ta hänsyn till regleringsbrevets volymmål, dels om regeringen överskridit sina befogenheter genom att regleringsbrevet har påverkat Försäkringskassans myndighetsutövning. Försäkringskassan får i sitt beslutsfattande inte ta hänsyn till regleringsbrevets volymmål genom att avslå ansökningar med hänsyn till antalet beviljade sjukpenningar. Detta följer dels av att ett regleringsbrev inte får ändra eller begränsa räckvidden av lag, dels av att regleringsbrev inte får innehålla föreskrifter. Myndigheten får dock sträva för att minska sjukpenningtalet genom att t.ex. öka rättssäkerheten eller samverka mer med arbetsgivare. Objektivitetsprincipen innebär ett krav på saklighet, opartiskhet och likhet inför lagen. Den hindrar inte att myndigheten på ett osakligt och opartiskt sätt tillämpar normer i regleringsbrev som av legalitetskäl inte får tillämpas. Objektivitetsprincipen hindrar därför inte att myndigheten tillämpar regleringsbrevets volymmål. Förvaltningsmyndigheten Försäkringskassan lyder under regeringen. Undantaget från lydnadsplikten är skyddet för förvaltningens självständighet vilket förbjuder påverkan från regeringen avseende myndighetsutövning i särskilda fall. Beslut om sjukpenning är myndighetsutövning och regeringen har påverkat myndighetsutövningen. Däremot omfattar regleringsbrevet inget särskilt fall och strider därför inte mot förvaltningens självständighet. Regeringen har därmed inte genom regleringsbrevet överskridit sina befogenheter