Den lokala skyfallsproblematiken - En studie om hur verktyg och stöd för anpassning till skyfall tillämpas i 8 svenska kommuner

Extreme short time precipitation, heavy rains, is one of the climate extremes expected to occur more frequently and become more intense in a warmer climate. Heavy rains already affect several Swedish municipalities and damages due to excess runoff water can be substantial, especially where adapting measures has yet to be taken. It is argued that there is a need for tools and support, to help and pursue the issue of climate change adaptation on a local level. This study identifies tools that from the perspective of flooding due to heavy rains, aims to support municipalities’ ability to adapt. The extents to which these tools are applied are examined, as well as additional needs and main obstacles when it comes to implementing adaptive measures. The study shows that identified tools are not applied to any great extent, partly because the municipalities are not familiar with all available tools, but also as these tend to be long and either too complicated or general to become of use. Municipalities ask for support by direct presence of the county administrative boards and national authorities and they ask for more clear directives on what they with regard to climate change should adapt to. Also problems with inadequate legislation and lack of resources are recognized. Tools for climate change adaptation can be useful in Swedish municipalities, but knowledge about their existence has to become more widely spread and information must be communicated in a way so that it becomes understandable for the user. The study concludes that the adaptive measures are to a large extent reactive and depending of past experience of heavy rains and it seems as if the occurrence of extreme weather events are a prerequisite for the adaptation work to get started and for it to become a political priority in the municipality.Skyfallsproblematik och anpassning på lokal nivå Det finns klimatverktyg som är menade att hjälpa svenska kommuner i klimatanpassningsarbetet gällande skyfallsproblematik, men dessa används inte i särskilt stor utsträckning. Dessutom verkar själva erfarenheten av skyfall vara en förutsättning för att frågan om anpassning ska bli politiskt prioriterad i kommunen. Studien urskiljer 16 olika verktyg som kan vägleda kommuner i deras klimatanpassningsarbete angående skyfall, men bara hälften används i de 8 kommuner som ingått i studien. De verktyg som används mest är Klimatanpassningsportalen och Länsvisa klimatanalyser (framtidsklimat i Sveriges län enligt RCP-scenarier) från SMHI. Dessa verktyg är dessutom de enda som är helt eller delvis webbaserade. Att verktygen i studien inte används mer beror på att kommunerna inte känner till allt som finns tillgängligt, men också på att verktygen som ofta är i form av rapporter, upplevs långa, för komplicerade eller ibland för generella, för att de verkligen ska komma till praktisk användning. Hälften av kommunerna tycker att verktygen är bra, men flera upplever att de mest kan användas som inspiration. Frågan är då om klimatverktygen verkligen fyller en funktion i svenska kommuners klimatanpassningsarbete? Svaret är ja. Däremot behöver man se till att informationen i verktygen kommuniceras på ett sätt så att den blir begriplig för användaren och webbaserade verktyg tycks vara att föredra. Kommunerna vill att länsstyrelser och myndigheter ska stötta klimatanpassningsarbetet på plats i kommunerna, men kommunerna borde också använda sig av varandra för att dela med sig av kunskaper och erfarenheter. Kommunerna i studien önskar tydligare direktiv från nationella myndigheter om vad de med hänsyn till eller förändrat klimat ska anpassa sig till och de största hindren i klimatanpassningsarbetet handlar om lagstiftning, men också om befintlig bebyggelse, oklarheter i ansvarsfördelning och brist på pengar för åtgärder. Ironiskt nog verkar skyfall i kommunen vara en förutsättning för att anpassningsarbetet ska komma igång och tidigare erfarenheter tycks vara det som styr viljan och förmågan att driva frågan om hur städerna kan anpassas och göras mer motståndskraftiga mot skyfall. Skyfall drabbar redan idag flera kommuner i Sverige årligen och är en av de väderextremer som vi kan se mer av i ett varmare klimat. Översvämningar på grund av skyfall har på senare tid blivit mer aktuellt, och med all rätt då skyfall kan leda till stora konskevenser när de drabbar våra städer. I studien undersöks hur 8 svenska kommuner arbetar med klimatanpassning ur ett skyfallsperspektiv och de, med avseende på skyfall viktigaste klimatverktygen som kan stötta kommunernas i anpassningsarbetet identifieras. I vilken omfattning dessa verktyg egentligen används undersöks och genom att identifiera ytterligare behov och uppmärksamma hinder i arbetet kan förmågan att hantera dagens och framtidens risker i samband med skyfall förhoppningsvis stärkas