Municipal climate change adaptation plans

Swedish municipalities carry the main responsibility for adapting to a changing climate, but receive little guidance from regional or national authorities. A municipal climate change adaptation plan can be used to get a comprehensive look at all areas of the municipality’s activities that will be affected by climate change and to better understand the implications and how to lessen the extent of damages. This paper explores how five Swedish municipalities have worked with their plans, what is included and who were part of the preparation, and looks at different problems a municipality might face when working with adaptation.Klimatet håller på att förändras. Enligt FNs klimatpanels senaste rapport är det ytters sannolikt att mänsklig påverkan är den främsta orsaken till den observerade uppvärmningen sedan mitten av 1900-talet. Länge har klimatförändringar varit associerat med utsläppsbegränsningar men det är hög tid att också börja anpassa samhället till ett förändrat klimat. Jordens medeltemperatur bestäms i grund och botten av balansen mellan inkommande energi från solen och utgående energi från jorden och dess atmosfär till rymden. Det mest intressanta ordet i förra meningen torde vara atmosfär, och det mest intressanta med vår atmosfär är växthusgaser! Dessa är genomskinliga för den kortvågiga strålningen från solen men absorberar den långvågiga strålningen som jorden sänder ut. På så sätt bromsas jordens förlust av energi och vi får en högre medeltemperatur än vad vi skulle ha utan en atmosfär. Detta innebär också att om innehållet i atmosfären ändras kommer mängden energi som blir kvar förändras och en obalans skapas. Detta är en av grunderna till klimatförändringarna som är på gång. Atmosfären med dess förändrade innehåll håller kvar mer energi än tidigare så att den inkommande och utgående strålningen inte längre är i balans, vilket ger som direkt effekt en ökad medeltemperatur. En ökad medeltemperatur får sen följdeffekter så som förhöjd havsnivå på grund av vattnets temperaturutvidgning, avsmältning av glaciärer och havsisar, förändrade vädersystem, förändrade ekosystem och sociala effekter. I Sverige har kommunala klimatanpassningsplaner ganska nyligen börjat att användas för att få en helhetsbild av hur hela kommunens verksamhet kan komma att påverkas av ett förändrat klimat. Planerna sträcker sig vanligtvis fram till slutet av detta seklet, beskriver hur klimatet kommer att förändras och vilka effekter det kan få för de kommunala verksamheterna, samt ger förslag på åtgärder som behöver tas för att minska de negativa effekterna. I vissa planer ingår även att försöka ta tillvara möjligheter som ett förändrat klimat kan ge. Efter att ha studerat fem kommuners klimatanpassningsplaner och intervjuat de ansvariga för dem, står det klart att gynnsamt är att få med sig alla förvaltningar direkt från start, och att utbilda och engagera kommunens politiker och tjänstemän så att de kan se med vilken bredd effekterna av klimatförändringarna kommer slå med. Fler skyfall sätter press på redan ansträngda dagvattensystem, ökad nederbörd generellt gör riskerna för översvämningar ännu större. Ett varmare klimat med fler och längre värmeböljor sätter press på vårdhem, förskolor och skolor, kollektivtrafik m.m. Det är med andra ord nödvändigt att alla kommunens förvaltningar är engagerade i klimatanpassningsplanen, men även andra företag kan vara bra att ha med i processen, då kommunernas verksamheter ofta ligger ute på entreprenad. Svårigheterna ligger annars främst i att starta processen då det inte finns tillräckligt med ledning från nationellt håll som hade kunnat bidra till att förkorta startprocessen och förenkla framtagandet. Mycket kunskap finns om klimatförändringar och dess effekter, men även om anpassning till dem. Ett tillfälle till förbättring finns i kommunikationen. Universiteten hade i en större utsträckning kunnat ha samarbeten med närliggande kommuner för att hjälpa till med underlag för planerna eller för att informera och inspirera i ämnet