Resiliens i stadsutveckling : En kvalitativ jämförelse mellan teori och kommunal planering

Vi står inför en mängd osäkerheter, utmaningar och risker, kända och okända, många av vilka är kopplade till globala förändringar. Ny bebyggelse måste planeras att bli långsiktigt hållbar trots framtida förändringar och för att lyckas måste planeringen hantera osäkerheter. Den rådande synen av hållbarhet har resulterat i ett planeringsideal som strävat efter hållbarhet som en vision av en ideal utformning. Forskningen om resiliens ifrågasätter däremot hur något statiskt kan vara hållbart inför osäkerheter och framtida förändringar. För att möta framtida förändringar måste arbetet för hållbarhet fokusera på att öka städers kapacitet att vara resilienta. Städer som är resilienta har kapacitet att anpassa sig till framtida förändringar och samtidigt behålla samma funktion, struktur och identitet. Näringen är ett befintligt verksamhetsområde i Gävle vilket blivit utpekat som lämpligt för en större samlad exploatering. Genom att jämföra Gävle kommuns intention och ambition för Näringen kontra teoretiska principer för ökad resiliens i stadsmiljö syftar studien att undersöka i vilken utsträckning resiliens införlivas i planerings- och utvecklingsprocessen. Intentionerna och ambitionerna jämfördes med teoretiska resiliensprinciper genom en kvalitativ innehållsanalys av styrdokument och intervjuer med två tjänstemän. Av studiens resultat framgår det att kommunens intentioner och ambitioner i vissa avseenden ligger i linje med principerna för ökad resiliens i städer, men missar viktiga aspekter inom principerna. Kommunen eftersöker nya innovativa sätt att planera på, vilket principerna för resiliens kan bidra med. En problematik som kunde utläsas var att socio-ekonomiska förutsättningar och faktorer prioriteras över naturgeografiska faktorer och förutsättningar vilket kan leda till minskad hållbarhet och resiliens. Implementering av principerna i den kommunala planeringen anses inte i alla lägen vara enkelt till följd av att principerna i vissa aspekter överlappar varandra, beroende på vilken skala som planeras. Gävle kommuns rådande syn av hållbarhet ligger inte heller i linje med synsättet forskningen av resiliens förespråkar, att vi alla lever och verkar i komplexa social-ekologiska system. Resiliens behandlar komplexa teorier och försök till implementering av resiliensprinciper utan förståelse för systems komplexitet kan leda till att utfallet inte blir lyckat. Resiliensprincipen adaptiv planering innehåller potential för kontinuerligt lärande om social-ekologiska system och anses vara den princip som bör prioriteras i praktiken för hållbarhet genom resiliens.We face a number of uncertainties, challenges and risks, known and unknown, many of which are linked to global changes. Urban development must be planned to become sustainable in the long term despite future changes and to succeed, planning must handle uncertainties. The current view of sustainability has resulted in a planning ideal that strives for sustainability as a vision of an ideal structure and design. The research on resilience question this by asking how something static can be sustainable in the face of uncertainties and future changes. The work towards sustainability must focus on increasing the capacity of cities to be resilient. Cities which are resilient have the capacity to adapt to future changes while retaining the same function, structure and identity. Näringen is an existing industrial area in Gävle which has been designated suitable for a larger urban development exploitation project. The study aims to investigate how resilience is incorporated into the planning and development process of Näringen. The study compared Gävle municipality's intentions and ambitions for the development of Näringen in relation to theoretical principles for increased resilience in urban environment. The comparison between theory and practice was done through a qualitative content analysis of policy documents and interviews with two officials. The findings show that the intentions and ambitions of Gävle municipality in some ways are in line with the principles for increased resilience in cities but miss important aspects within the principles. The municipality strives for novel and innovative ways of planning which the principles for resilience can contribute with. One problem which can lead to reduced sustainability and resilience is that socio-economic prerequisites and conditions are prioritized over natural geographical ones. Implementation of the principles in municipal planning is not easily achieved in all situations because the principles in some respects overlap depending on the scale. Gävle Municipality's view of sustainability is also not in line with the approach that the research of resilience advocates, that we all live and operate in complex social-ecological systems. Resilience deals with complex theories and attempts to implement resilience principles without an understanding for the complexity of systems can lead to an unsuccessful outcome. The resilience principle adaptive planning holds the potential for continuous learning about social-ecological systems and is considered the principle that should be prioritized in planning for sustainability through resilience