Biotoppreferens hos vildsvin Sus scrofa i södra Sverige baserat på kluster av positioner

The wild boar is a reintroduced game species in Sweden which has become a problem species because of damage on crops and causing traffic accidents. This is a comparative study with the aim to answer the following questions: (i) which habitat sites are most frequently visited by wild boar (ii) what are the characteristic features of the most frequently used habitats, and (iii) in what way do the wild boar use these habitats? Clusters of sites frequently visited by wild boar were defined from a study in the southernmost part of Sweden, where one female (supposed to be the leader sow) in each group of 13 wild boar hoards was equipped with a GPS/GSM-collar. The GPS coordinates were managed in ArcGIS 9.1 to find the clusters. Only night clusters (between sunset and sunrise), were used, i.e. during the time animals are most active. Clusters (also called wild boar positions) were matched and compared with random positions (from the same habitat type). In the field the clusters were expected to be related to either a) food search, b) resting sites, c) farrowing nests or d) other activities in the following four defined habitat types (called terrain types below): 1) Deciduous forest, 2) Coniferous and mixed forest, 3) Open area, e.g. pasture for grazing or meadow and 4) Agricultural land (cultivated areas). In the defined study sites the following variables were measured; vegetation in the ground layer, field layer, bush layer and tree layer, direct light on the ground, humidity and shelter. One third of the observed wild boar positions shown to be feeding sites, i.e. sites with supplementary food for the wild boar provided by hunters. However, those clusters were not included in the analyses because the study focused on natural conditions. The terrain type among 1) Deciduous forest, 2) Coniferous and mixed forest, 3) Open area and 4) Agricultural land most frequently visited by wild boar showed to be Coniferous and mixed forest, which also contributed to most of the sites for supplementary feeding. Clusters defined as farrowing nests made up about one tenth of the clusters. The remaining clusters were assumed to have been used for food search or other activities. The results showed significant differences within matched pairs in habitat defined as Open area. There, the wild boar visited more areas with bushes and trees compared to random samples. Significant difference were also found between wild boar positions and random positions for mosses Bryophyta and Marchantiophyta, Wood-sorrel Oxalis acetosella and European beech Fagus sylvatica. No significant differences for the variables Direct light on the ground or Humidity appeared in this study.Vildsvin är en i Sverige återinförd jaktbar viltart som nu orsakar betydande problem då djuren skadar jordbruksgrödor och förorsakar trafikolyckor. I denna jämförande studie är syftet att (i) beskriva de habitat som är mest välbesökta av vildsvin samt (ii) dokumentera vilka egenskaper dessa prioriterade habitat har och (iii) på vad sätt vildsvinen nyttjar dem. Kluster av områden besökta av vildsvin studerades genom observationer av 13 olika vildsvinsgrupper i södra Sverige, där den sugga man antog var ledarsugga försetts med GPS/GSM-halsband. Koordinaterna hanterades i ArcGIS 9.1. för att definiera aktivitetskluster för tiden mellan solnedgång och soluppgång, då djuren är mest aktiva. Varje kluster, också kallad vildsvinsposition, matchades och jämfördes mot en slumpposition (från samma habitat). I fält antogs kluster utgöra a) födosök, b) viloplatser, c) grisningsbo eller d) andra aktiviteter i fyra typer av habitat (även kallat terräng) definierade som; 1) lövskog, 2) barr- och blandskog, 3) öppna områden, som betes- eller ängsmark och 4) jordbruksmark (odlad mark). De parametrar som mättes och studerades vid respektive studieplats var; vegetationen i markskikt, fältskikt, buskskikt och trädskikt samt solinstrålning till marken, fuktighet och tillflyktsplatser. En tredjedel av de observerade vildsvinspositionerna visade sig vara utfodringsplatser för vilt. Dessa kluster uteslöts dock ur studien då syftet var att studera naturliga förhållanden. Utav de fyra terrängtyperna, d.v.s. 1) lövskog, 2) barr- och blandskog, 3) öppna områden och 4) jordbruksmark, visade sig terrängen barr- och blandskog vara den som mest besöktes av vildsvin. Denna terräng innehöll även flest utfodringsplatser. Kluster definierade som grisningsbo utgjorde en tiondel av klustren. Återstående kluster förmodades främst utgöra födosöksplatser. Resultatet visade på signifikant skillnad inom matchade par i den terrängtyp som definierades som öppna områden. Här hade vildsvinen besökt fler ytor som var tätare bevuxna med buskar och träd jämfört med de slumpade ytorna. I vegetationsanalysen, där vegetationsskikten i varje terräng studerades som en enhet, påvisades signifikanta skillnader för blad- och bålmossor (Bryophyta resp. Marchantiophyta), harsyra Oxalis acetosella och bok Fagus sylvatica. Däremot uppvisades i denna studie inga signifikanta skillnader inom parametrarna solinstrålning till marken och fuktighet