Spatiotemporal competition patterns of Swedish roe deer and wild boar during the fawning season

Abstract This study was performed on Bogesund research area, Sweden, in order to determine whether wild boar (Sus scrofa) predates on fawns of roe deer (Capreolus capreolus) and if the spatial and temporal patterns of roe deer are related to wild boar activity. A behav-ioural response is beneficial for many organisms when they are exposed to interspecific competition. A spatial and temporal avoidance towards their antagonist may be essen-tial for survival in times of great competition. Little information is available about roe deer’s behavioural response to wild boars competitive abilities. I performed spatial and temporal measurements to wild boar activity from my roe deer data in order to test my predictions of a roe deer avoidance towards wild boar. Data was collected from radio-marked roe deer fawns, pellet group counts and photographs from a wildlife camera survey. I was not able to demonstrate any wild boar predation on fawns. However, fawns display a non-random movement pattern towards wild boar rootings and the dis-tance is longer to heavy wild boar activity. Roe deer adults are more present at cameras with lower wild boar presence and the both species display different diurnal activity patterns. I discuss the implications of these results in terms of roe deer fecundity and growth of populations.Populärvetenskaplig sammanfattning: Rådjur undviker platser med hög vildsvinsaktivitet Rådjur tenderar att under kidsäsongen undvika platser med hög vildsvins aktivitet enligt ett examensarbete vid Grimsö forskningsstation SLU. Den Svenska rådjursstammen har det senaste årtiondet decimerats, främst på grund av ökande populationer av varg och lo, men en minskning har även konstaterats utanför områden med stora rovdjur. Om rådjur är missgynnade av vildsvinaktivitet kan det vara möjligt att vildsvin delvis orsakat rådjursstammens nedgång i områden där stora rovdjur inte finns. Konkurrens om föda och habitat uppstår där likartade organismer delar livsmiljö, enligt Darwins evolutionsteori. Vildsvin har visat sig vara en stark konkurrent gentemot andra arter. Främst på grund av deras behov av mat och habitat, men också genom ren predation. Till exempel återkommer det i jägarpress uppgifter om lamm och kalvar som påträffats dödade, eventuellt av vildsvin. Vildsvinsdödade lamm och kalvar av både vilda djur och tamdjur har dessutom observerats i USA och Australien. Med detta i åtanke ligger det nära till hands att vildsvin också äter rådjurskid. Rådjur som undviker områden med hög vildsvinsaktivitet minimerar risken att stöta på vildsvin, detta bör således vara särdeles viktigt för kidförande getter. Samspelet mellan rådjur - vildsvin är dock hitintills dåligt studerat och med anledning av Sveriges växande vildsvinsstam växer också behovet av kunskap gällande vildsvins påverkan på andra djurarter. Svensk viltforskning har därför fått anslag för att studera rådjur – vildsvinskonkurrens - i syfte att anpassa viltförvaltningen på bästa sätt. Detta examensarbete kan ses som en del av detta arbete. Inga sändarförsedda kid blev dödade av vildsvin i studien på Bogesund. Studien utesluter ändå inte helt predation med anledning av den lilla provstorleken (12 kid). Sändarmärkta kid visade dock ett icke slumpmässigt rörelsemönster i förhållande till vissa typer av vildsvinsaktivitet. Till exempel höll de sig långt från platser där vildsvin samlas för dagliga ritualer (t ex bök och pälsvård). Generellt sett visade även vuxna rådjur en preferens för områden med lägre vildsvinsaktivitet. Exempelvis minskade antalet rådjur med hela 40 % vid platser med ett högt antal vildsvin, baserat på fotografier från viltkameror. Aktivitetsmönstret var även skiljt från vildsvinens. Rådjur och vildsvin fanns inte på bild på samma plats samtidigt.. Det verkade också som om bökstorleken (som är en indikation på gruppstorlek eller tid spenderad på platsen) tenderar att påverka avståndet till rådjursposition, i det här fallet ökar avståndet till rådjursspillning med ökande bökstorlek. Resultaten tyder på att rådjur undviker vildsvin. Osäkert är dock hur rådjuren påverkas av detta. Forskning kring, till exempel, rådjurens habitatutnyttjande före och efter vildsvinsetablering är ett värdefullt komplement till mina resultat. Kunskaper om lokala vildsvinspopulationer bör hursomhelst prioriteras av viltförvaltare när det årliga jaktliga uttaget av rådjursstammen planeras