The alteration of the winter grazing area for the Flakaberg-group within the Gällivare reindeer herding community over two generations of reindeer herders : how the grazing resource has been used for reindeer herding and affected by forestry

The Sámi is an indigenous people in Sweden, and they have the right to carry out reindeer herding. The knowledge that exists within reindeer herding is included in traditional Sámi knowledge, which is centred around the relationship between nature, animal and human. Today the situation between reindeer herding and forestry is relevant. Previous studies agree that forestry negatively affects the reindeer’s winter grazing. The aim of this study was to describe and document how the winter grazing area has changed over time for the Flakaberg-group within the Gällivare reindeer herding community over two generations of reindeer herders. The description was achieved qualitatively through interviews and the documentation was done with a geographical information system. The results show that the winter grazing area for the Flakaberg-group has become more widespread over the two generations, although the grazing resource itself has decreased and become more fragmented. The alteration that has happened when it comes how the winter grazing area has been used for reindeer herding is that nowadays all the available pastures must be used every year. Regarding how forestry has altered the winter grazing area it is demonstrated that forestry has a negative impact through for example clear-cutting, soil scarification, and the establishment of Pinus contorta. In the discussion the method is evaluated, the alteration of the winter grazing area over time is discussed and the results are compared with previous studies. The discussion is concluded by giving proposals on how forestry can develop and the problem with cumulative effects is highlighted.Samerna är ett urfolk i Sverige och de innehar en rätt att bedriva renskötsel. Renskötselrätten är reglerad i rennäringslagen och enligt portalparagrafen till lagen krävs det att personen är same och medlem i en sameby för att kunna utöva sin renskötselrätt. Den kunskap som finns inom renskötseln ingår i begreppet traditionell samisk kunskap, vilket är uppbyggt på relationen mellan natur, djur och människa. Idag är situationen mellan renskötsel och skogsbruk högst aktuell. Ett flertal tidigare studier är eniga om att skogsbruket påverkar renens vinterbete negativt. Vinterdieten hos renar domineras av mark- och hänglavar. Syftet med denna studie var att beskriva och dokumentera hur vinterbetesområdet har förändrats över tid för Flakabergsgruppen i Gällivare skogssameby över två renskötande generationer. Beskrivningen utfördes kvalitativt genom intervjuer och dokumenteringen skedde digitalt med hjälp av ett geografiskt informationssystem. Resultaten visar att vinterbetesområdet för Flakabergsgruppen har blivit mer utbrett över de två renskötande generationerna, men själva betesresursen har minskat och blivit mer fragmenterad. Den förändring som skett över tid i avseende på hur vinterbetesområdet har nyttjats för renskötsel är att numera måste alla tillgängliga betesmarker användas varje år. Angående hur skogsbruk har förändrat vinterbetesområdet över tid åskådliggörs att skogsbruket har haft och fortfarande har en negativ påverkan genom bland annat avverkning, markberedning, plantering och etablering av contortatall. I diskussionen utvärderas valet av metod, vinterbetesområdets förändring över tid diskuteras och resultaten jämförs med tidigare studier. Diskussionen avslutas med att ge förslag på hur skogsbruket kan utvecklas samt att problemet med kumulativa effekter belyses