Dagvattnets effekt på vattenkvaliteten i Sweetbriar Brook, Ampthill, Storbritannien

The Sweetbriar Brook, a small watercourse in Ampthill, Bedfordshire, in a mainly residential catchment, was studied. The scope was to characterise the water quality during low flow conditions and storms, by chemical analyses of dissolved oxygen, turbidity, metals, nutrients, oil and thermotolerant coliform bacteria, among others. A baseline series of analyses from five sampling points along the stream was undertaken during spring-summer 2005. One storm was sampled in short time intervals at the most downstream sampling point. Rainfall volumes and intensities were recorded nearby. The water quality at baseline conditions was generally good. One exception was thermotolerant coliforms, which were occasionally very high, posing a health risk to children playing in or near the water. Another exception was nutrients, especially phosphorus was exceeding guideline values at some locations. Iron occurred in elevated levels in the groundwater and seemed to dissolve in standing water with oxygen depletion. The runoff did generally not carry higher pollutant concentrations than expected for this catchment, except for coliforms, which were dramatically high in some samples. An interesting observation was that not only one first flush, carrying most pollutants, occurred, but subcatchments with different times of concentration gave rise to individual pollutant peaks. Flooding was a problem in this catchment, retro-fitting a sustainable urban drainage system is hence recommended. Sediment analyses of total zinc and thermotolerant coliforms were also undertaken, as a complement to the water analyses, showing relatively high zinc concentrations, increasing with depth. Coliforms were fewer than expected from the numbers in the water and demonstrated no consistency in sampling points or depths. No statistical tests were undertaken, as more sampling points and variables were prioritised over replicate samples. This is however a drawback in the interpretation and reliability of the results. More sampling, both chemical and biological, is needed to verify the results.I detta projekt studerades det lilla vattendraget Sweetbriar Brook i Ampthill, Storbritannien. Vattenkvaliteten under låga flöden, samt vid regn, undersöktes med hjälp av kemiska analyser av bland annat löst syre, turbiditet, metaller, närsalter, olja och termotoleranta coliforma bakterier. Vattenprover togs vid fem punkter längs bäcken under våren och sommaren 2005. Ett regnväder provtogs kontinuerligt under korta tidsintervall vid provpunkten längst nedströms. Regnvolymer och -intensiteter registrerades också. Vattenkvaliteten under bakgrundsförhållanden var generellt god. Ett undantag var termotoleranta coliformer som tidvis var mycket höga och då utgör en hälsorisk för barn som leker i eller nära vattnet. Ett annat undantag var närsalter, särskilt fosfor översteg rekommenderade gränsvärden vid några provpunkter. Järn förekom i förhöjda halter i grundvattnet och verkade lösas ut i stillastående syrefattigt vatten. Avrinningen förde generellt sett inte med sig högre föroreningskoncentrationer än väntat för den här typen av avrinningsområde, med undantag för coliformer som förekom i dramatiska halter i vissa prov. En intressant observation noterades angående smutspulsfenomenet first flush, där den största delen av föroreningarna vanligen sköljs bort med den tidigaste avrinningen. I det här avrinningsområdet tycktes istället flera underavrinningsområden med egna smutspulser förekomma, som ger flera föroreningstoppar. Översvämning var också ett problem längs bäcken, därför rekommenderas implementering av ett system för lokalt omhändertagande av dagvatten. Sediment analyserades med avseende på total-zink och termotolernta coliformer som ett komplement till vattenproverna, och visade på relativt höga zinkkoncentrationer som ökade med djupet. De coliforma bakterierna var färre än väntat, jämfört med halterna i vattnet, och visade heller inga samband mellan provpunkter eller djup. Inga statistiska test genomfördes eftersom fler provpunkter och fler analysvariabler prioriterades högre än insamling av replikata prov. Detta är emellertid en svaghet i tolkningen och tillförlitligheten hos resultaten. Mer provtagning, både kemisk och biologisk, behövs för att verifiera dessa resultat