Habitatval hos älg i södra Sverige under vintern : en respons på födotillgång

The traditional Swedish way of dealing with browsing damages made by moose, is to reduce the moose population. However, a growing way of dealing with damages made by several ungulate species, including wild boars in particular is to redistribute them with supplementary food sources. Attracting them to settle in habitats less vulnerable to damages made during foraging. This study we tracked collared moose in southern Sweden from January throughout April in the year of 2009. From the tracking data their “favourite” positions was selected and visited in order to study the features that attracts moose during winter. Later the results from this survey was analysed in order to determine how these feature affects the distribution of moose. The main hypothesis tested in this study are, that moose could be redistributed in their home range by providing supplementary food sources. The results of the study indicates that moose are attracted to supplementary feeding stations set up by man, which give forest managers an opportunity to use them as a tool to redistribute moose into areas with less vulnerable forest stands, with a maintained overall density of moose. Like many other studies this one also results in Pine and Birch are the bulk food source to moose, but this study also suggests that shrubs like bilberry, foxberry and heather are preferred food sources to moose in southern Sweden.Ett traditionellt sätt att hantera betesskador från älg är att reglera populationen via jakt. En växande metod för att hantera skador från ungulater, speciellt när det gäller vildsvin, och att omferdela deras utbredning i landskapet är att förse dem med en alternativ födokälla iform av stödutfodring. På detta sätt attraherar man dem till att uppehålla sig i områden som är mindre känsliga för skador. I den här studien så användes data från älgar märkta med GPS/GSM halsband. Från januari till och med april, via dessa data var det möjligt att välja ut områden som älgen favoriserade. Dessa platser besöktes för att samla information om platsen och vilka egenskaper i landskapet som attraherade älg under vintern. Resultatet från detta fältarbete analyserades senare i syfte att studera hur de olika egenskaperna påverkade fördelningen av älg. Den huvudsakliga hypotesen som testats i denna studie är; kan älg omfördelas i sitt hemområde genom att förse dem med stödfoder? Resultatet av studien indikerar att älgen attraheras av de foder som placeras ut artificiellt. Detta ger skogsförvaltare en möjlighet att uttnyttja stödutfodring för att omfördela älg och genom det minska betesskador lokalt, men utan att behöva påverka täthet av älg i området. I likhet med många andra studier som kommer denna studie fram till att tall och björk är huvudföda för älgen. Men denna studie pekar också tydligt på att bärris som blåbär, lingon och ljung är en viktig födokälla för älg i södra Sverige