Demokratiutredningen’s legacy : An ideal type analysis on parliamentary bills regarding lobbyism

For the last decades, Sweden has transformed from a state with strong elements of corporatism, to a governance of pluralistic character. This development has opened up to a new form of participation – lobbyism – which since has spread and commercialized. Because of this, a report on the state of Swedish democracy – Demokratiutredningen – was issued to examine the phenomenon of lobbyism as it was feared to challenge the functioning of a representative democracy. The report issued a warning of the negative impact on transparency and political equality a professionalization of lobbying could have. Even some forms of regulation were thought to have a negative impact on the political equality. Since the report was released in 2000, nine bills regarding lobbyism have been presented to the Swedish parliament, but no regulation has yet been implemented. The report identified problems regarding transparency and political equality with both regulated and unregulated lobbying. The aim of this thesis is to examine how the parliamentary bills handle the democratic problems voiced by the report. The bills are analyzed with the ideal types of “transparency” and “political equality”, based on Robert Dahl’s ideal of democracy. The study found that the problem of transparency was of a high priority in the bills, while the problem of political equality was hardly addressed. Three of the bills actually ignored the warning issued by the report, where a regulation in the form of registration was thought to have a negative impact on political equality. The fact that the bills hardly addressed the problem of political equality, and in some cases even worsened it, represents a democratic deficit in the regulation debate.De senaste decennierna har Sverige förvandlats från en stat med starka inslag av korporativism, till ett styrelseskick med pluralistisk prägel. Utvecklingen har öppnat upp för en ny deltagandeform, lobbyism, som sedan dess brett ut sig och kommersialiserats. Med anledning av detta tillkallade regeringen Demokratiutredningen för att analysera lobbningen då den ansågs utmana den representativa demokratins funktionssätt. Demokratiutredningen varnade för att professionaliseringen av lobbying kunde påverka öppenheten och den politiska jämlikheten negativt. Även vissa regleringar ansågs kunna försämra den politiska jämlikheten. Sedan Demokratiutredningen överlämnade sitt slutbetänkande år 2000 har nio motioner gällande lobbyism lagts fram i Sveriges riksdag utan att resultera i en reglering. Demokratiutredningen identifierade demokratiproblem med både öppenhet och politisk jämlikhet i oreglerad, såväl som reglerad, lobbyism. Uppsatsen studerade hur motionerna i ärendet hanterat de demokratiproblem som utredningen framhävde. Studien genomfördes med idealtyper som analysverktyg. Idealtyperna, ”öppenhet” och ”politisk jämlikhet”, byggdes upp med hjälp av Robert Dahls demokratiideal. Studien fann att problemet med öppenhet uppmärksammades i hög grad av motionerna, medan politisk jämlikhet knappt hanterades alls. Tre av motionerna ignorerade till och med den varning som Demokratiutredningen utfärdade, där en reglering i form av registrering skulle påverka den politiska jämlikheten negativt. Att motionerna inte hanterar problemet med politisk jämlikhet, och i flera fall även förvärrar den, innebär ett påtagligt demokratiskt underskott i regleringsdebatten