Föräldraledighetens historia : Förslaget om individualiserad föräldraledighet

Rules on parental leave have over the years been the subject of several gender debates. The big question has particularly been whether a further individualization of the days should be established. Sweden is a relatively equal country but differences still exist between men and women in the labor market, such as differences in wages. A fact that is considered encouraging for this is the uneven distribution of parental leave between men and women. It has now been nearly 40 years since the introduction of the first parental insurance but we have still not achieved gender equality in working life which was the main purpose. The main purpose of this essay is to study the motives for the proposal of individualized parental leave, and in addition examine how this change of rules could impact on gender equality in the work place. A historical review is considered necessary to understand the formulation of the rules, and therefore I have created a timeline that extends from the early 1900s until today. The historical review shows that the early defined gender roles, in which the man supports the family and the woman substantially cares for the household and the children, have formed a circle of bad consequences. The role of women has contributed to the employer’s vision of her as more risky labor than a comparable man, because she belongs to the group which in general distributes most parental leave. This vision of women creates several problems not only for the woman who is on maternity leave, but also for those women who never have children and for the men who takes or want to take parental leave. To break this pattern, we need a change in the regulation of parental leave. By assessing the advantages and disadvantages of individualized parental leave, justifies in this essay that the individualization is necessary to overcome employer attitudes, changing parental behavior, gain control of gender roles and in the end achieve gender equality in working life. Once the regulation has achieved the desired effect on gender equality an opportunity can be to re-establish the free distribution of parental leave.Reglerna om föräldraledighet har under åren varit föremål för flertalet jämställdhetsdebatter. Den stora frågan har framför allt varit huruvida en ytterligare individualisering av dagarna bör fastslås. Sverige är ett jämförelsevis jämställt land men fortfarande råder olikheter mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden, exempelvis genom skillnader i lön. Ett faktum som anses uppmuntra till detta är det, mellan kvinnor och män, ojämna uttaget av föräldraledighet. Det har idag gått nästan 40 år sedan föräldraförsäkringens uppkomst men fortfarande har målet att åstadkomma ett jämställt arbetsliv inte uppnåtts. Huvudsyftet med denna uppsats är att studera motiven till förslaget om reformerad föräldraledighet samt undersöka vilken effekt denna regeländring kan ha på jämställdheten i arbetslivet. För att förstå regleringens utformning krävs en historisk genomgång av dess uppkomst, och därför har en tidslinje konstruerats som sträcker sig från 1900-talets början fram till idag. Den historiska tillbakablicken visar att de tidigt fastslagna könsrollerna, där mannen besitter den försörjande rollen och kvinnan i huvudsak tar hand om hushållet, har bildat en cirkel av oönskade konsekvenser. Kvinnans roll har gjort att arbetsgivaren ser henne som mer riskabel arbetskraft än en jämförbar man, eftersom hon tillhör den grupp som generellt är mest föräldraledig. Synen på kvinnan skapar flertalet problem inte bara för den kvinna som någon gång är föräldraledig, utan också för de kvinnor som aldrig får barn samt för de män som vill vara föräldralediga. För att bryta detta mönster behövs en förändring i regleringen av föräldraledigheten. Genom ett avvägande av för- och nackdelar med reformerad föräldraledighet, motiveras i uppsatsen att en individualisering av föräldraledigheten är nödvändig för att få bukt med arbetsgivarens attityder, ändra föräldrarnas beteende, få kontroll över könsrollerna och i slutändan uppnå ett jämställt arbetsliv. När regleringen uppnått önskad effekt på jämställdheten kan en möjlighet vara att återinföra den fria fördelningen av föräldraledighetsdagarna