Förhandlingar runt köksbordet : en studie om strategier och förhandling kring nyttjande av föräldrapenning  ur ett familjesociologiskt perspektiv.

In 1974, the Swedish parental insurance, which includes remuneration in the form of parental benefit, has been statutory, and has thus existed for over 40 years. The issue of parental benefit and parental leave has to a large extent been the basis for the discussion on gender equality (Försäkringskassan, 2019). The issue of gender equality is a complex political issue, which can be described in the family sphere and how gender equality lives. It is problematic that women still take out more of parental leave than men. Who should take responsibility for the care of and households entails consequences far beyond the family sphere, especially for women's opportunities in the labor market (Statens offentliga utredningar, 2014). The purpose of this study is to examine a group's mother's reflections and experiences regarding the regulation and distribution of parental benefit in the parental insurance. What negotiations and strategies are behind the own distribution of parental benefit in their family. Women's conditions and the unequal power relations in the family sphere, ties in with how work in the home is distributed, how different tasks go to different family members, based on gender, based on different roles (Giddens & Sutton, 2014). There is a picture of the family that is constantly negotiating. An explicit negotiation is an open debate with a discussion and an active and conscious decision-making, while an implicit negotiation is concealed and unspoken. The majority of everyday decisions are unspoken, implicit (Grönlund & Halleröd, 2008). The study was conducted with a qualitative interview method, in order to best capture the interviewees' subjective experiences and thoughts. Then the material has been analyzed through thematic analysis, and interpreted through the theoretical framework. The study's results showed that the distribution of parental benefit in the parental insurance among the surveyed mothers is usually based on an experience that "it just became so". Their descriptions can be interpreted as saying that the distribution has mainly been created by so-called implicit negotiations, non-decisions (Grönlund & Halleröd, 2008; Ahrne & Roman, 1997). Based on routines and rituals, learned behaviors and expectations that can often be linked to notions of gender (Grönlund & Halleröd, 2008). The most prominent problem that the study's results showed was the women's experience of being in a position of dependence on their partner, and a reluctance to do so.1974 lagstadgades den svenska föräldraförsäkringen som innefattar ersättning i form av föräldrapenning, den har alltså funnits i över 40 år.Frågan om föräldrapenning och föräldraledighet har i stor utsträckning kommit att ligga till grund för diskussionen om jämställdhet(Försäkringskassan, 2019).Jämställdhetsfrågan är en komplex politisk fråga, som kan börja beskrivas inom familjesfären och hur jämställt familjer lever. Det är problematiskt att kvinnor fortfarande tar ut mer av föräldraledigheten än män. Vem som ska ta ansvar för omsorg av och hushåll medför konsekvenser långt utanför familjesfären, framförallt för kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden(Statens offentliga utredningar, 2014).Syftet med denna studie är att undersöka en grupp mammors reflektioner och upplevelser kring regleringen och fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen. Vilka förhandlingar och strategier som ligger bakom den egna fördelningen av föräldrapenningen i deras familj. Kvinnors villkor och de ojämlika maktrelationerna i familjesfären, knyter an till hur arbete i hemmet fördelas, hur olika uppgifter tillfaller olika familjemedlemmar, utifrån kön, utifrån olika roller (Giddens & Sutton, 2014). Det finns en bild av familjen som ständigt förhandlande. En explicit förhandling är en öppen förhandling med en diskussionoch ett aktivt och medvetet beslutsfattande, medan en implicit förhandling sker dolt och outtalat. Majoriteten av vardagliga beslut sker outtalade, implicit (Grönlund & Halleröd, 2008).Studien är genomförd med kvalitativ intervjumetod, för att på bästa sätt kunna fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelser och tankar. Sedan har materialet analyserats genom tematisk analys, och tolkats genom det teoretiska ramverket. Studiens resultat visade att fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen bland det tillfrågade mammorna oftast grundar sig i en upplevelse av att ”det bara blev så”. Deras beskrivningar kan tolkas som att fördelningen framför allt har blivit till genom så kallade implicita förhandlingar, icke-beslut (Grönlund & Halleröd, 2008)(Ahrne & Roman, 1997). Som baseras på rutiner och ritualer, inlärda beteenden och förväntningar som ofta kan kopplas till föreställningar om kön (Grönlund & Halleröd, 2008). Den mest framträdande problematiken som studiens resultat visade, var kvinnornas upplevelse av att hamna i beroendeställning till sin partner, och en ovilja till det