Rumination and emotion regulation as mediators between mindfulness and self-assessed sport performance

The purpose of this study was to examine the role of emotion regulation and rumination in the relationship between dispositional mindfulness and self-assessed performance. A total of 89 soccer players (72 male, 17 women; Mage = 28.75, SD =3.283 years) participated. A quantitative longitudinal design (three-time measures within a four-week period) was conducted where the independent and dependent variables, as well as the two potential mediators were measured using Rumination Reflection Questionnaire, Difficulties in Emotion Regulation Scale, Athlete Mindfulness Questionnaire and Sport Performance Questionnaire. The results showed a significant indirect effect of dispositional mindfulness on self-assessed performance through both emotion regulation and rumination. These findings indicate that emotion regulation and rumination mediate the relationship between dispositional mindfulness and self-assessed performance in the examined sample. Findings are to be taken with caution given the homogeneous sample of athletes considered and the use of a subjective measure of performance. Further research should focus on a more targeted group and use a more objective performance measure, as well as a sport specific rumination scale.Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rollen av emotionsreglering och ältande mellan dispositionell mindfulness and självskattad idrottsprestation. Totalt 89 fotbollsspelare (72 män, 17 kvinnor; Målder = 28.75, SD = 12.28 år) deltog i studien. Studien var av kvantitativ longitudinell design (tre mättillfällen under en fyra veckors period) där den oberoende variabeln, den beroende variabeln och två potentiella mediatorer undersöktes med hjälp av Rumination Reflection Questionnaire, Difficulties in Emotion Regulation Scale, Athlete Mindfulness Questionnaire och Sport Performance Questionnaire. Resultaten visade signifikant indirekt effekt av dispositionell mindfulness på självskattad idrottsprestation genom både ältande och emotionsreglering. Resultaten indikerar att ältande och emotionsreglering medierar förhållandet mellan dispositionell mindfulness och självskattad idrottsprestation i det undersökta urvalet. Det diskuteras att atleter med karaktärsdrag att vara medvetna dagligen är mer benägna att effektivt reglera deras negativa emotioner. Det diskuteras dessutom att atleter med en högre grad av ältande tankar har mer negativ idrottsprestation än atleter med lägre grad av ältande tankar. Resultaten bör tolkas med försiktighet med tanke på att undersökningen gjordes på en homogen grupp av fotbollsspelare med ett subjektivt mått av prestation. Framtida forskning bör fokusera på en mer bestämd grupp för att öka reliabiliteten och använda mer objektiva mått på prestation, samt använda ett idrottsspecifikt instrument för att mäta ältande.