Boendeformer för asylsökanden och nyanlända, ett investeringsperspektiv på olika lösningar och dess koppling till ekonomisk integration

The number of refugees worldwide has reached record levels in recent years. Sweden experienced a sharp increase of refugees in 2015 that lead to a shortage of accommodations. The study aims to explore how the Real Estate companies view different accommodation solutions for asylum seekers and new citizens and how they view factors related to the housing with an impact on economic integration. The study is qualitative and based on interviews with the Swedish Migration Agency, and representatives of municipal and private property companies. The result is that construction of new apartments is a challenge for many municipal housing companies and several actors view long-term demand of apartments as uncertain in areas where demand has increased due to immigration. Regarding existing stock there is a lack of economic incentives to set aside apartments particularly for asylum-seekers and new citizens. There is a resistance among several actors to invest in housing particularly for asylum-seekers or new citizens. The private Real Estate companies focused on community properties does not think that housin particularly for asylum-seekers or new citizens is included in their strategy. There are municipal actors that have chosen to invest in this kind of housing. For construction of housing for asylum-seekers or new citizens to be attractive for investors it is necessary in negotiations to achieve a relatively high rent and long contractual period. It is also necessary that the location and characteristics of the housing provide good chances of alternative use once the contract expires. Regarding factors with an impact on the possibilities of economic integration the actors involvement vary. In general the municipal housing companies takes great responsibility not only for providing housing but also for creating a good living environment and in some cases even employmentAntalet flyktingar i världen har varit rekordhögt de senaste åren. Sverige upplevde en kraftig ökning av antalet asylsökande under 2015 vilket ledde till brist på boendeplatser. Studien syftar till att utforska hur fastighetsbolagen ser på olika boendelösningar för asylsökanden och nyanlända samt hur de ser på faktorer kopplade till boendet med påverkan på ekonomisk integration. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med Migrationsverket samt olika representanter för kommunala och privata fastighetsbolag. Resultatet blev att nybyggnation av lägenheter är en utmaning för många kommunala bostadsbolag och flera aktörer ser långsiktiga efterfrågan på lägenheter som osäker på orter där efterfrågan ökat till följd av invandringen. Gällande befintligt bestånd saknas ekonomiska incitament att avsätta lägenheter särskilt till asylsökande och nyanlända. Det finns en ovilja bland flera aktörer att investera i särskilda boenden för asylsökanden och nyanlända. De privata fastighetsbolagen med inriktning mot samhällsfastigheter ser inte särskilda boenden för asylsökanden och nyanlända som något som ingår i deras strategi. Det finns dock kommunala aktörer som har valt att satsa på särskilda boenden. För att nybyggnation av boenden särskilt inriktade på asylsökanden eller nyanlända ska vara intressanta ur ett investeringsperspektiv krävs att man i hyresförhandlingen lyckas få en förhållandevis hög hyra och lång kontraktstid samt att boendets läge och utformning ger goda förutsättningar för alternativanvändning när hyreskontraktet löper ut. Vad gäller faktorer som påverkar möjligheterna till ekonomisk integration varierar aktörernas engagemang. Generellt tar de kommunala bostadsbolagen ett stort ansvar inte bara för att ordna tak över huvudet utan också för att skapa en god boendemiljö och i förekommande fall sysselsättning