New in Sweden, new on the housing market : A study of the housing situation for refugees

Sweden has had an increase in refugees in recent years, while the situation in the housing market has been increasingly constrained. Housing has in earlier research been shown to form an important part of the integration of refugees in society. In Sweden, refugees have the option to arrange for their own housing (in Swedish ‘Eget boende’, EBO) or be accommodated by the immigration authorities (‘Anläggningsboende’, ABO). This study aims to examine how the national strategies EBO and ABO are applied in municipal practice through a case study of Botkyrka municipality. The primary source material for this study consists of interviews conducted with people who are working with the accommodation of refugees, but also related government official reports. The study indicates that there are a number of problems related to the strategies EBO and ABO. Interviewees expressed a desire for a more equitable and planned receiving system. As is argued in the study, social housing, housing subsidies and investigating the municipal housing companies' competitive opportunities, are important solutions that could provide refugees with better chances on the Swedish housing market. In sum the study contributes in part to a deeper understanding of the relationship between the Swedish housing market, policies and long-term planning, and in part of the opportunities for persons with newly granted residence permits to establish themselves on the Swedish housing market. Sverige har haft ett ökat flyktingmottagande de senaste åren, samtidigt som situationen på bostadsmarknaden blivit allt mer ansträngd. Bostaden har i tidigare studier visat sig vara viktig för flyktingars etablering i samhället. I Sverige kan en asylsökande välja mellan att ordna ett ‘Eget boende’ (EBO) alternativt att bo i Migrationsverkets Anläggningsboenden (ABO). Om en asylsökande beviljas uppehållstillstånd, kan den som nyanländ i ABO bli anvisad en bostad i en kommun. En nyanländ som bott i EBO under asyltiden fortsätter göra det när den fått uppehållstillstånd. Denna studie syftar till att undersöka hur de nationella strategierna EBO och ABO omvandlas till kommunal praxis genom en fallstudie i Botkyrka kommun. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes intervjuer med personer som har arbetsuppgifter kopplade till asylsökande och nyanländas boende, men även rapporter och artiklar studerades. Studien indikerar att det finns ett antal problem kopplade till boendestrategierna EBO och ABO. EBO kan innebära osäkra boendeförhållanden för individen karakteriserade av trångboddhet och otrygghet. Ur ett kommunperspektiv innebär EBO svårigheter i planering för funktioner som skola och bostadsförsörjning eftersom kommunen saknar vetskap om hur många EBO som är bosatta i kommunen. ABO kan innebära trångboddhet men också att individen får vänta länge på att etableringsinsatserna kan startas. Studien visar att det finns skillnader i vilka möjligheter boende i ABO och EBO har för att få en permanent bostad. Enligt materialet från intervjuerna finns en önskan om ett mer jämlikt och planerat mottagningssystem. Genom att testa lösningar som social housing, bostadsbidragslöfte och utreda de kommunala bostadsbolagens konkurrensmöjligheter skulle nyanlända kunna få en bättre chans på bostadsmarknaden. Sammanfattningsvis bidrar studien med en djupare förståelse av relationen mellan bostadsmarknad, politik och långsiktig planering och om vilka möjligheter nyanlända har att etablera sig på bostadsmarknaden. Studien ringar också in problem som uppkommer i arbetet mellan stat, region och kommun när det gäller bostäder för nyanlända, och ger rekommendationer på möjliga lösningar