Kostar det att säkerställa den gröna investeringen?

Title Kostar det att säkerställa den gröna investeringen? En studie om svenska gröna fonders finansiella prestation under perioden 2012 till 2016 Seminar date 2020-01-16 Course FEKH89, Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 Högskolepoäng Authors Ebba Giolitti, Axel Nilsén & Kasper Simonsson Advisor Göran Anderson Key words Performance evaluations, Swedish focus, green funds, conventional funds, risk adjusted return Purpose The purpose of the study is to examine whether an investor can expect a similar risk-adjusted return by choosing a Swedish secured green fund alternative, instead of a similar conventional alternative. Methodology The study is made with a quantitative method with a deductive approach. The methodical procedure is based on previous research, where collected data is the foundation for the empirical review and hypothesis results. Theoretical perspectives The theoretical framework in the paper is based on modern portfolio theory. Furthermore, the performance comparison, as previous studies, is computed with Carhart’s four factor model and Sharpe ratio. Empirical foundation The study consists of 60 Swedish funds, of which a green portfolio of 40 mutual funds, and a conventional portfolio of 20 mutual funds are created. The arithmetical monthly data is compared over the 2012 - 2016 period. Conclusion The results show no significant difference between the portfolios risk adjusted return with neither Carhart’s four factor model nor Sharpe ratio.Titel Kostar det att säkerställa den gröna investeringen? En studie om svenska gröna fonders finansiella prestation under perioden 2012 till 2016 Seminariedatum 2020-01-16 Kurs FEKH89, Examensarbete i finansiering på kandidatnivå, 15 Högskolepoäng Författare Ebba Giolitti, Axel Nilsén & Kasper Simonsson Handledare Göran Anderson Nyckelord Fondutvärdering, svenskt fokus, gröna fonder, konventionella fonder, riskjusterad avkastning Syfte Studiens syfte ämnar undersöka om en investerare kan förvänta sig en likartad riskjusterad avkastning genom att välja ett svenskt säkerställt grönt fondalternativ, istället för ett likartat konventionellt alternativ. Metod Studien är av kvantitativ metod och utgår från en deduktiv ansats. Det metodiska tillvägagångssättet grundar sig i tidigare forskning, där insamlad data ligger till grund för den empiriska granskningen och besvarande av hypoteser. Teoretiska perspektiv Det teoretiska ramverket i uppsatsen grundar sig i modern portföljvalsteori. Vidare görs prestations- jämförelsen, likt tidigare forskning, utifrån Carhart’s four factor model och Sharpekvot. Empiri Studien utgörs av totalt 60 svenska fonder, varav en grön portfölj bestående av 40 gröna och en konventionell portfölj bestående av 20 konventionella. Aritmetisk månadsdata jämförs över tidsperioden 2012 till 2016. Resultat Resultatet påvisar ingen signifikant skillnad mellan portföljernas riskjusterade avkastning utifrån Carhart’s four factor model eller Sharpekvot