Skit i borgenärerna! - En analys av undgående av personligt betalningsansvar genom minskning av aktiekapitalet

This thesis examines the possibility for the board of a limited company to avoid personal liability for a company’s new commitments during capital deficiency. Capital deficiency is when there is no coverage for at least half of the share capital. The rules on involuntary liquidity in case of capital deficiency are designed to protect the creditors’ interest of the share capital and to ensure that the share capital is not fully consumed before bankruptcy is inevitable. The rules imply a duty for the board, when they have reason to assume capital deficiency, to adopt a certain pattern of action that will ensure either coverage of the capital deficiency or liquidation of the company. If the board fails to undertake these measures, a personal liability will be incurred for the new obligations that the company undertakes during this time. The responsibility is supposed to induce the board to take actions according to the pattern, so that the interests of creditors are protected either by the capital deficiency being recovered or that the company is liquidated before it is completely emptied of assets. One way to recover the capital deficiency is to reduce the registered share capital. This is considered to be practically important in situations where capital deficiency is not an actual risk of rapid, negative economic development as the share capital is sufficient for the business pursued. This thesis has investigated whether such a reduction should be permitted to recover the capital deficiency when the board has an insight in the fact that bankruptcy is inevitable for the company in the near future. The conclusion is that such a procedure should not be permitted, as it contradicts the purpose of the rules of involuntary liquidation, since it threatens the creditors’ legitimate interest for the protection of the share capital and with the result that the rules becomes ineffective.Denna uppsats undersöker möjligheten för styrelsen i ett aktiebolag att undgå personligt betalningsansvar vid kritisk kapitalbrist. Kritisk kapitalbrist föreligger när det saknas täckning för minst hälften av aktiekapitalet. Reglerna om tvångslikvidation vid kritisk kapitalbrist är uppställda för att skydda borgenärernas berättigade intresse av att aktiekapitalet inte helt förbrukas innan konkurs är ett faktum. Reglerna innebär en plikt för styrelsen att, när de har skäl att anta att kritisk kapitalbrist föreligger, vidta ett visst handlingsmönster som ska säkerställa att antingen kapitalbristen läks eller att bolaget träder i likvidation. Om styrelsen underlåter att vidta dessa åtgärder inträder ett personligt betalningsansvar för de nya förpliktelser som bolaget åtar sig under denna tidsperiod. Syftet med sanktionen är att ha en påtryckningsfunktion för att förmå styrelsen att vidta åtgärderna enligt handlingsmönstret, som leder till att borgenärernas intresse skyddas antingen genom att en läkning av kapitalbristen eller att bolaget likvideras innan det är tömt på tillgångar. Ett sätt att läka kapitalbristen är att minska aktiekapitalet. Detta anses vara praktiskt viktigt i de situationer då den kritiska kapitalbristen inte innebär en faktisk risk för snabb, negativ ekonomisk utveckling då aktiekapitalet är tillräckligt för den bedrivna verksamheten. Uppsatsen har utrett om minskning av aktiekapitalet ska anses läka kapitalbristen så att ansvarsperioden inte startar eller att en löpande sådan avslutas, när styrelsen gör detta med insikt om att bolagets framtidsutsikter är så pass dystra att en konkurs får anses oundviklig inom snar framtid. Slutsatsen är att ett sådant förfarande inte borde vara tillåtet, då det står i strid med reglernas syfte då det får anses hota borgenärernas berättigade intresse om skydd för det bundna kapitalet samt skulle det innebära att reglerna om tvångslikvidation blir verkningslösa