Förändringar av miljöförhållanden i två naturområden i Helsingborg

Since the 1800’s the agriculture has changed and intensified significantly, going from small scale farming to large homogenous arable landscapes with fewer grazing animals, more fertilizers and pesticides. In Sweden, this pattern of intensification has been very distinct, especially in Scania, which today is dominated by plains. This has left substantial changes in the surrounding ecosystems, affecting biodiversity and flora as well as ecosystem services. Because the flora adapts according to the surrounding environment, it is possible to detect which environmental factors that has changes by comparing the flora through time. Here I have tested if the floral changes in two semi-natural habitats in Helsingborg, surrounded by farmland, could show environmental changes connected to the plant species requirements of nitrogen availability in the soil, pollination dependence, dependence of mowing or grazing and pH levels requirements. I found effects from increased nitrogen availability and a decrease in pollinators in one of the study sites, but no changes in the other area, although both are surrounded by farmland.Förändringar av miljöförhållanden i två naturområden i Helsingborg Landskap förändras hela tiden och det sker många stora förändringar genom att vi brukar marken på olika sätt, som till exempel när vi odlar mat. Under det senaste århundradet har det skett många stora förändringar i jordbrukslandskapet, bland annat på grund av att man börjat använda konstgödsel, bekämpningsmedel och har utvecklat stora maskiner som kan utföra jobb som tidigare gjordes med hjälp av djur eller för hand. En annan stor förändring, som är särskilt påtaglig i södra Sverige och i Skåne, är att man idag har färre betesdjur. Alla dessa förändringar är sådant som kan påverka de naturområden som finns kvar in emellan all jordbruksmark, och därmed förändra livsvillkoren för de organismer som lever där. En organismgrupp som tydligt påverkas av förändringar i miljön där de finns är kärlväxter, då många arter behöver speciella förhållanden för att trivas. Eftersom sammansättningen av växtarter på en viss plats ändrar sig om miljön där de lever ändras, så kan man genom att undersöka förändringar av floran också uppmärksamma miljöförändringar. Genom att undersöka hur artsammansättningen av kärlväxter har förändrats i två naturområden i Helsingborgs kommun sedan slutet av 1800-talet, har jag tagit reda på hur miljön i dessa områden ändrat sig. Det ena området, Småryd, ligger i norra Helsingborg och är huvudsakligen ett blandskogsområde med en slåtteräng som hunnit växa igen och sedan börjat slåttras igen. Det andra området, Gluggstorp, är en betesmark med kärrflora intill Råån i södra delen av kommunen och detta område har varit antingen betat eller slåttrat ända sedan 1700-talet. Just eftersom landskapet i denna del av Skåne domineras av jordbruksmark har jag fokuserat på miljöfaktorer som går att koppla till ett modernt jordbruk, nämligen kvävehalten i marken, markens pH, hur mycket pollinerande insekter det finns och hur mycket bete eller slåtter som förekommer. Det visade sig att växtarter som trivs i kväverik mark har ökat i Småryd under den senare delen av 1900-talet, vilket betyder att kvävehalten i marken där har blivit högre. Växtarter som är beroende av pollinerande insekter har blivit färre i Småryd, vilket kan bero på att det blivit färre pollinetörer i området. De andra faktorerna hade inte förändrats märkvärt i Småryd, och inga av faktorerna hade förändrats i Gluggstorp. Att kvävet i marken ökat i Småryd kan ha olika förklaringar, som att det skett kvävenedfall med regn, eller så kan kväve från konstgödsel på åkrarna runt omkring ha spridits till området. Det senare kan vara troligt eftersom jordbruket är så dominerande i landskapet. Många känsliga växtarter tål inte en kväverik mark och riskerar därmed att försvinna när kvävet ökar. Att pollinerande insekter minskar är något som verkar ske globalt, såväl som i Småryd. Detta kan ha sin förklaring i att det mer enformiga och intensiva jordbruket innebär färre blommor, vilket gör att inte lika många insekter som är beroende av blommor för pollen och nektar kan överleva. Insekterna kan även ha påverkats av olika bekämpningsmedel man använder för att hålla borta ohyra från odlingarna. Upptäcker man att pollinatörerna minskar kan man försöka göra det lite lättare för dem, till exempel genom att så blommor i kanterna av åkrarna. Masterprojekt i naturvård och bevarandebiologi, 30 hp, 2018 Biologiska institutionen, Lunds universitet Handledare: Lovisa Nilsson, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Widar Narvelo, Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs sta