Den aktiebolagsrättsliga generalklausulen - tolkning och tillämpning

Summary This thesis provides an assessment and evaluation of how the general clause in Ch. 7 s. 47 of the Swedish Companies Act is interpreted and applied. The scope of the general clause is largely explained by evaluating how it relates to the principle of equality (hereinafter, 'PoE') as set forth in Ch. 4 s. 1 of the Swedish Companies Act. According to the PoE, all shares within the same class shall be treated equally. Being a rule of minority protection, the PoE is applicable to a wide range of decisions made on shareholders’ meetings, but this principle has inherent caveats and limitations. Firstly, the PoE can be derogated from when stipulated in law or in the bylaws. For example, the PoE does not apply when decisions are taken to alter the bylaws. Secondly, the principle does not apply to decisions; formally valid in the sense that shares are treated equal but which in reality lead to unequal results. The general clause was created with the purpose of complementing the limitations of the PoE. Indeed, the general clause is itself a rule of minority protection. However, in some aspects, the general clause has a wider scope of application compared to the PoE: it is also applicable to decisions that change the bylaws. Moreover, it can be used to “see through” a decision’s formal validity by looking at the actual results following the decision. However, it may be harder for a minority shareholder to assert his right by using the general clause compared to using the PoE. This is due to tougher requisites, which are necessary for the general clause to be applied. For the general clause to apply, the decision shall provide for one party to enjoy a benefit at the expense of other parties. Further, the benefit in question must be undue. Contrastingly, for the PoE to apply, it is enough that shares within the same class have been treated unequally. As a consequence, application of the PoE is preferable where possible. There is uncertainty with regards to how the requisites of the general clause are to be applied. Consequently, there is also uncertainty regarding its scope of application. For this reason, the interpretation of these requisites is assessed in this thesis. The objective is to present and analyse key factors to be considered when assessing the general clause’s applicability, and how such factors are to be evaluated. The final question for evaluation originates from a recently published case from the Supreme Court, NJA 2013 s. 1250. The case concerns a decision of voluntary liquidation, leading to assets of the liquidated company being sold to a third person. The buyer continued the company’s business together with all shareholders except of the minority shareholder, whose shares became worthless. The Supreme Court did not consider the decision of liquidating the company as providing for undue benefit for the majority shareholders. The question then arises, how does the ruling of the case correspond to earlier case law? In other words, does this case represent a deviation from established precedent?Sammanfattning I denna uppsats redogörs för hur generalklausulen i 7 kap. 47 § ABL ska tolkas och tillämpas enligt gällande rätt. En stor del av generalklausulens tillämpningsområde klarläggs genom att utreda förhållandet mellan generalklausulen och likhetsprincipen i 4 kap. 1 § ABL. Enligt likhetsprincipen, ska likställighet råda mellan aktierna i ett aktiebolag. Det rör sig om en minoritetsskyddsregel, vilket innebär att den är generellt tillämplig på bolagsbeslut. Principen har dock sina begränsningar. För det första, kan avsteg från likhetsprincipen kan ha stöd i lag eller bolagsordning. Likhetsprincipen är exempelvis inte tillämplig på beslut om bolagsordningsändring. För det andra, är likhetsprincipen inte tillämplig på beslut som visserligen är formellt riktiga, beslut som behandlar alla aktier lika, men som i realiteten innebär att fördel bereds vissa aktieägare, till nackdel för andra. Generalklausulen instiftades i syfte att komplettera likhetsprincipens begränsningar. Även generalklausulen är en minoritetsskyddsregel men har i vissa avseenden en vidare tillämpbarhet än likhetsprincipen. Generalklausulen är nämligen tillämplig även på beslut om ändring av bolagsordning men kan också användas för att ”se igenom” ett bolagsstämmobesluts formella riktighet för att istället se till de faktiska följderna av beslutet. Det kan dock vara svårare för en minoritetsägare att hävda sin rätt med hjälp av generalklausulen. Detta beror på att generalklausulens rekvisit har högre ställda krav. För att generalklausulen ska vara tillämplig på ett beslut, krävs att beslutet är ägnat att bereda fördel för en part, till nackdel för bolaget eller aktieägare. Denna fördel ska dessutom vara otillbörlig För att likhetsprincipen ska vara tillämplig, är det tillräckligt att aktier inom samma aktieslag har behandlats olika. Med anledning av dessa skillnader i de båda institutens rekvisit, är tillämpning av likhetsprincipen att föredra när det är möjligt. Det råder dock viss osäkerhet kring hur generalklausulens rekvisit ska tolkas och därmed kring dess tillämpbarhet. I uppsatsen utreds därför tolkningen av dessa rekvisit. Häri ligger att redogöra och analysera vilka faktorer som ska tas i beaktande vid bedömningen av generalklausulens tillämpning samt hur dessa faktorer ska bedömas. Den sista frågan för utredning behandlar ett nyligen publicerat rättsfall från Högsta domstolen, NJA 2013 s. 1250. Rättsfallet behandlar ett beslut om frivillig likvidation som på sikt ledde till bolagets tillgångar såldes till en till bolaget utomstående person som därefter drev verksamheten vidare med alla aktieägare utom en, minoritetsägaren, vars aktier blev värdelösa. Beslutet ansågs inte ägnat att bereda majoritetsägarna otillbörlig fördel och frågan är hur detta domslut förhåller sig till tidigare praxis. Har med andra ord rättsläget förändrats i något avseende