Betydande miljöpåverkan - Behovsbedömning av detaljplaner

Examensarbetet rör frågan om när en detaljplan ska miljöbedömas. För detaljplaner finns det ingen reglering som föreskriver vilka planer som omfattas av miljöbedömningen, utan en bedömning av detaljplaners potentiella miljöpåverkan ska göras i varje enskilt fall, en så kallad behovsbedömning. En detaljplan ska miljöbedömas om den kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vad begreppet betydande miljöpåverkan innebär och hur det ska tillämpas är förhållandevis oklart, men det finns ett antal bedömningskriterier till hjälp för bedömningen. Den svenska regleringen av miljöbedömningen av detaljplaner har visat sig vara mer komplicerad än vad en första anblick ger sken av. Miljöbedömningen av detaljplaner grundar sig på två gemenskapsrättsliga direktiv, MKB-direktivet och SMB-direktivet. Direktiven är nära besläktade men de skiljer sig till viss del åt avseende de bedömningskriterier som ska tillämpas vid behovsbedömningen samt kraven på vad miljöbedömningen ska innefatta. Till följd av detta tillämpas i Sverige ett system där vissa detaljplaner ska behovsbedömas enligt två olika listor med bedömningskriterier. Den huvudsakliga slutsatsen i arbetet är att det råder oklarhet avseende innebörden och tillämpningen av begreppet ''kan antas medföra betydande miljöpåverkan''. Det saknas en diskussion av vad begreppet innebär i så väl förarbeten som Boverkets skrifter, vilket medför att kommunerna får ett mycket stort tolkningsutrymme vid sin tillämpning av bestämmelserna. De kriterier som finns till hjälp för behovsbedömningen är inte heller helt oproblematiska. De bedömningskriterier som grundar sig på SMB-direktivet är vaga och det är ibland svårt att se hur de ska tillämpas. Bedömningskriterierna grundade på MKB-direktivet är tydligare men ställer relativt detaljerade krav, vilka kan vara svåra att uppnå på detaljplanestadiet. Kriterierna kan emellertid anpassas till att prövning sker på detaljplanestadiet. Det väcker dock frågan om vilka kriterier som ska anpassas och till vilken grad, vilket i sin tur bidrar till oklarhet om när en miljöbedömning ska genomföras. Arbetet innefattar en studie över fem kommuners praxis av behovsbedömningen. Under den tvåårsperiod som studien avser har ingen av kommunerna bedömt att någon av de detaljplaner de antagit medfört betydande miljöpåverkan, varför ingen miljöbedömning har genomförts. Utifrån studium av planmaterialet tycks kommunerna vara restriktiva i sin bedömning av miljöpåverkan. Kommunernas restriktiva tolkning är troligtvis en konsekvens av de ökade kostnader som en miljöbedömning skulle medföra för kommunen. För att nå målet med en hållbar utveckling vore det därför önskvärt med en tydligare reglering