Analysing climate effect of agriculture and forestry in southern Sweden at Högestad & Christinehof Estate

The Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC) estimates global warming caused by anthropogenic emissions of greenhouse gases (GHG) to 1.1-6.4 º C in the year 2100. Agriculture is the source of 10-12 % of the global GHG emissions. Forests and other terrestrial ecosystems estimated to provide a sink affected by land use management. In this study, I estimate the sources and sinks in agriculture and forestry by using the methodology in the Swedish National Inventory Report of emissions made under the Kyoto protocol. Companies in these trades have an increasing demand for emission inventories of their businesses. Analysis of the Högestad & Christinehof Estate, situated in Scania in southern Sweden, serves as an example. The estate consists of some 6000 ha of agricultural land and some 7000 ha of forest. Within the business, there are also over 350 cattle and game. Estimates cover emissions from agriculture and removals in land use and forestry. The analysis shows that the most affecting part is the livestock and especially the manure management which stands for 90 % of the 45 000 TonCO2-equivalents of GHG that is emitted annually. When forest harvest is not treated as a sink, data from Swedish forest carbon monitoring indicates a removal in the forest of only about 400 TonCO2-eq/yr despite a substantial growth. Because some of the harvest is sequestered, I suggest a method where all saw log is considered an uptake and everything harvested for paper assumed oxidised within a year. This way of counting gives a removal of some 16 000 TonCO2-eq/yr. Important sources are e.g. the use of synthetic fertilizer and animal manure that emit about 1000 TonCO2-eq/yr, carbon loss from cropland that is almost 2000 TonCO2-eq/yr. The removal in grassland is about 1600 TonCO2-eq/yr. The inventory provides the landowner with a good picture and an opportunity to take action despite estimated uncertainties in the analysis of 25-100%. Changed manure management, possibly through biogas production, could reduce emissions significantly. Late thinning, minimized disturbance and fertilization of the forest could increase the net uptake. The inclusion of harvested wood products, and especially long-term products, in the national inventory could be a way of affecting forest management toward more carbon storage. In the agriculture, about 90 % of the GHG emissions are CH4 and N2O and including them in the emission trading system could have positive effects.Klimatanalysen av ett av Skånes största företag inom jord- och skogsbruk visade att kor är klimatbovar och att skogen kan hjälpa oss att sätta dit dem. Under många år har forskarna förutspått att uppvärmningen till följd av människans utsläpp av växthusgaser kan få dramatiska konsekvenser. En global ökning av temperaturen ökar förekomsten av extrema väderfenomen som stormar, skyfall och torka. I Sverige kommer ungefär 13 % av växthusgasutsläppen från jordbruket medan skogen tar upp ca 6 % av de samlade utsläppen. Företag med verksamhet inom jord- och skogsbruk är intresserade av åtgärder för att minska utsläppen och eventuellt öka upptaget. I den här studien analyseras ett av Skånes största företag i branschen, Högestad & Christinehof Egendoms AB. Det här examensarbetet ingår som en del i samarbetet inom hållbar utveckling mellan Lunds universitet och Högestad. Med hjälp av resultaten kan företagets verksamhet bedrivas på ett mer klimatvänligt sätt. Av de totalt 13 000 hektar som ägs av Högestad är ca 7000 ha skog och 6000 ha jordbruksmark. I verksamheten ingår över 350 nötkreatur för köttproduktion och viltuppfödning för jaktverksamhet. Sverige och andra länder har åtagit sig att minska sina utsläpp enligt Kyoto-protokollet och gör varje år en uppskattning av utsläppen inom olika branscher. Siffrorna för olika branscher sammanställs av Naturvårdsverket till en årlig rapport. Uppskattningarna av Högestads utsläpp och upptag baseras på samma metod som används i den rapporten. Analysen av Högestads verksamhet är begränsad till de tre viktigaste växthusgaserna, koldioxid, metan och lustgas. Metan (CH4) och lustgas (N2O) är det som släpps ut mest i jordbruket. Metan kommer till stor del från kors matsmältning och från nedbrytning av gödsel. Lustgas bildas när kemiska föreningar som innehåller kväve bryts ner under speciella förhållanden t.ex. vid gödselhantering och tillförsel av kväve till jorden. Kväve tillförs jorden genom konstgödsel och stallgödsel, men också genom att växter som binder kväve från luften odlas. Undersökningen visar att 90 % av utsläppen kommer från gödselhanteringen. Andra stora källor är lustgas från konstgödsling och koldioxid från nedbrytningen av organiskt material i jordbruksmarken. Skogens upptag är mindre än 1 % av de totala utsläppen, vilket är förhållandevis litet. Förändrad gödselhantering eventuellt i form av biogasproduktion kan minska utsläppen. Minskad gallring och eventuell tillförsel av mineraler kan öka upptaget i skogen. Det mesta av tillväxten i skogen avverkas och räknas därför inte in i upptaget med den nuvarande metoden. De avverkade träden blir både kortlivade produkter som papper och långlivade produkter som byggnadsmaterial. Kol som är bundet i långlivade produkter anses vara borta från atmosfären i hundra år och därför inte bidra till växthuseffekten inom de närmaste decennierna. Därför föreslås de kunna räknas in i upptaget