Kolflöden i Sverige : En substansflödesanalys av det antropogena kolkretsloppet

Carbon (C) is an essential element for all life. However, modern livestock keeping and usage of carbon through burning of fossil fuels are resulting in increased concentrations of carbon dioxide and methane in the atmosphere, two important greenhouse gases (GHG). Rising concentrations of GHGs in the atmosphere is one of the world’s most pressing issues and is evidently resulting in rising global temperatures. Nations are fighting to reach net zero emissions of carbon dioxide, and Sweden has set out to have net zero emissions by 2045. To reach this goal, system changes are needed over all sectors in Sweden. The aim of this study is therefore to provide a holistic picture of anthropogenic carbon flows, sources and sinks in Sweden to contribute to a better understanding of the functioning of the Swedish anthropogenic carbon system. This is done by quantifying the most significant anthropogenic carbon sources, flows, and sinks, and visualise them in substance flow charts. The results from this study will thus provide insight into the functioning of the Swedish anthropogenic carbon system. Through the practical usage of Substance Flow Analysis, this study identifies and quantifies anthropogenic carbon flows between the sectors set out by the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories; (i) Agriculture, Forestry and Other Land Use (AFOLU), (ii) Industrial Processes and Product Use (IPPU), (iii) Energy, and (iv) Waste. The study also regards imports, exports, extractions from the lithosphere, and emissions to the atmosphere. Furthermore, the study analyses and visualises how carbon flows between different activities within each above-mentioned sector. The major identified carbon flows occur in the Energy sector, the IPPU sector, and the AFOLU sector. In the Energy sector, transportation and electricity production & domestic heating are the main contributing activities to emissions of carbon, and in the IPPU sector, industrial processing is subjected to the largest carbon flows. The carbon flows related to the transportation, electricity production & domestic heating and industrial processing activities depend largely on fossil carbon. Targeting these activities with measures to reduce fossil fuels could potentially have positive trade-off effects on the Swedish anthropogenic carbon system. The forestry activity in the AFOLU sector act as an important carbon sink, through capturing significant amounts of carbon each year. The result from this study provides a holistic visualisation of the Swedish carbon flows, sources and sinks that occur from anthropogenic activities. It can be used as tool to describe the relation between different sectors and activities, and it contributed to an understanding of the functioning of the Swedish anthropogenic carbon system. Kol (C) är en väsentlig beståndsdel för allt liv. Modern boskapshållning och användning av kol genom förbränning av fossila bränslen leder dock till ökade koncentrationer av koldioxid och metan i atmosfären, två viktiga växthusgaser (GHG). Stigande koncentrationer av växthusgaser i atmosfären är en av världens mest akuta frågor och leder till stigande globala temperaturer. Nationer världen över kämpar för att nå nettonollutsläpp av koldioxid och Sverige har satt som mål att ha nettonollutsläpp till 2045. För att nå detta mål krävs flera systemförändringar inom alla sektorer i Sverige Syftet med denna studie är därmed att ge en helhetsbild av antropogena kolflöden, källor och sänkor i Sverige, vilket kan bidra till en bättre förståelse för det antropogena kolets kretslopp i det svenska systemet. Detta görs genom att kvantifiera de viktigaste antropogena kolkällorna, flödena och sänkorna, och visualisera dem i ämnesflödesscheman. Resultaten från denna studieger därmed insikt i det svenska antropogena kolkretsloppet. Genom tillämpning av ämnesflödesanalys identifierar och kvantifierar denna studie antropogena kolflöden mellan de sektorer som anges i 2006 års IPCC:s riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser; (i) Jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning (AFOLU), (ii) Industriella processer och produktanvändning (IPPU), (iii) Energi och (iv) Avfall. Studien omfattar även import, export, utvinning från litosfären och utsläpp till atmosfären. Vidare analyserar och visualiserar studien hur kol flödar mellan olika verksamheter inom varje ovan nämnda sektor. De största identifierade kolflödena förekommer inom energisektorn, IPPU-sektorn och AFOLU-sektorn. Inom energisektorn är transporter samt elproduktion och uppvärmning de huvudsakliga bidragande aktiviteterna till utsläpp av kol, och inom IPPU-sektorn står industrier för de största kolflödena. Kolflödena relaterade till transporter, elproduktion och uppvärmning, samt industriell bearbetning beror till stor del på fossil energi. Riktade åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen inom dessa aktiviteter kan potentiellt ha positiva effekter på det svenska antropogena kolkretsloppet. Skogsbruk i AFOLU-sektorn fungerar som en viktig kolsänka genom att fånga upp betydande mängder kol varje år. Resultatet från denna studie ger en holistisk visualisering av de svenska kolflöden, källor och sänkor som uppstår från antropogen verksamhet. Den kan användas som ett verktyg för att beskriva relationen mellan olika sektorer och verksamheter och bidra till en förståelse för det svenska antropogena kolets kretslopp.