Skaminventering: Resultatet av ett lyckat möte mellan forskning och klinisk verksamhet

The main purpose of this study was to do a psychometric testing of a new shame instrument created by Rizvi, The Shame Inventory, and the development of a Swedish version of the instrument. Another purpose was to discuss the research of self-concious emotions, to which shame belongs, and raise its difficulties. The original instrument was translated and distributed to 73 people from a convenience sample. A psychometric analysis showed that the instrument had high internal consistency and test-retest reliability of both the instrument in its entirety and the two subscales. The correlation between the subscales was high but nonetheless showed that they measured different aspects of shame. The conclusion was that the first subscale measured shame as a state and that the second subscale measured shame as a trait, which corresponded to Rizvis intention. However, the second subscale measured generalized shame and not event-specific shame as Rizvi intended. The convergent and discriminant validity was high with the exception of a significant correlation between the second subscale and guilt. Further analysis concluded that the correlation was likely due to an overlay of generalized shame on the guiltscale. The Shame Inventory was originally a list of shame-triggering situations created and used in a clinical setting. A further development has created a versatile instrument, suitable for both research and clinical practice.Studiens huvudsyfte var att göra en psykometrisk prövning av ett nytt skaminstrument skapat av Rizvi, The Shame Inventory, samt att utveckla en svensk version av instrumentet, Skaminventering. Ett delsyfte var att diskutera forskningen om självmedvetna (self-conscious) känslor, dit skam hör, och lyfta fram dess svårigheter. Originalinstrumentet översattes och delades ut till 73 personer från ett så kallat tillgängligt urval. En psykometrisk analys visade att Skaminventering hade mycket god intern konsistens och test-retest reliabilitet för både skalan i sin helhet och de båda delskalorna. Korrelationen mellan skalans deltest var hög men visade ändå på att delskalorna mätte olika aspekter av skam. Slutsatsen blev att första delskalan mätte skam som tillstånd (state) och andra delskalan skam som egenskap (trait) vilket samstämde med Rizvis avsikt. Däremot mätte andra delskalan generaliserad skam och inte händelsespecifik skam som Rizvi avsåg. Den konvergenta och diskriminanta validiteten var god med undantag av en signifikant korrelation mellan andra delskalan och skuld. Efter en vidare analys drogs slutsatsen att korrelationen sannolikt berodde på att skuldskalan fått pålagring av generaliserad skam. Skaminventering var ursprungligen en lista på skamtriggande situationer skapad och använd i klinisk miljö. En vidareutveckling har skapat ett mångsidigt instrument, anpassat både till forskning och klinisk verksamhet