Kunskapsrelaterat skolspråk - vad det är och inte är

Alla elever, oavsett val av skola och egen bakgrund, har rätt till goda möjligheter att utveckla såväl sina kunskaper som sina språkliga resurser inom ramen för våra svenskämnen – men också i skolans alla andra ämnen. Ytterst är det en central demokratisk fråga. Skriftliga texter i skolan, inte minst inom det naturvetenskapliga ämnesområdet, kännetecknas ofta av en hög grad av informationstäthet, abstraktion och teknikalitet (t.ex. af Geijerstam, 2006). En språk- och textmedveten ämnesundervisning är därför en viktig förutsättning för elevers lärande och språkutveckling (Nygård Larsson, 2011). Skolans ämneslärare har en central uppgift i att utmana och stödja elevernas utveckling av ett kunskapsrelaterat skolspråk, vilket kan förstås som ett komplext samspel mellan kunskapsutveckling och språkutveckling (t.ex. Macnaught, Maton, Martin & Matruglio, 2013). I den här presentationen utforskar jag, ur olika perspektiv, kunskapsrelaterat språkbruk. Därefter redovisas resultat från ett större designbaserat forskningsprojekt (Science and Literacy Teaching, SALT, Vetenskapsrådet). I synnerhet fokuseras helklassamtal mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning (årskurs 7). Läraren i projektet arbetar med att öka elevernas engagemang liksom deras medvetenhet om naturvetenskapliga uttryckssätt och synsätt. Resultaten från analyser av helklassamtal visar på en dynamisk språkanvändning där språket i vågliknande rörelser gradvis rör sig mot mer ämnesspecifika och skriftspråksliknande uttryckssätt, framförallt i form av en mer nominaliserad naturvetenskaplig diskurs. Referenser: af Geijerstam, Å. (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Uppsala Universitet. Macnaught, L., Maton, K., Martin, R. J. & Matruglio, E. (2013). Jointly Constructing Semantic Waves: Implica­tions for Teacher Training. Linguistics and Education, 24 (1). Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasiek­lass. Malmö högskola/Lunds universitet