Kompetensförsörjning i Skellefteå : Studie av yrkesstruktur och flyttmönster

Rapporten syftar till att analysera Skellefteå kommuns kompetensstruktur under perioden 2002-2013 samt de övergripande strukturerna i flyttmönster till och från Skellefteå. När det gäller den befintliga kompetensstrukturen, definierat som de yrken som finns i regionen idag, återfinns de tydligaste yrkesspecialiseringarna inom de huvudsakliga kategorierna anläggning och maskinoperatör (8) samt bygg och konstruktion (7). Jämfört med övriga regioner i Sverige är det alltså inom ett relativt tydligt industriellt kompetensområde som Skellefteå har en hög specialisering. Storleksmässigt (utan hänsyn till sammansättningen i övriga regioner) är det dock inom restaurang och handel som både många arbetar samt där många inflyttare har sina kompetenser. Dock är det tydligt att en relativt hög andel av inflyttarna till Skellefteå sedan 2002 jämfört med den befintliga arbetskraften antingen har yrken som inte kräver någon specialistkompetens, eller består av tjänstemän och personaladministration. De yrken regionen i huvudsak är specialiserad inom verkar inte utgöra ett typiskt yrke bland inflyttare. Med andra ord har den kompetensförsörjningen en tydligt lokal dimension. Vad gäller inflyttare kommer en klar majoritet från övriga norra Sverige, framförallt från övriga Västerbotten. Utöver detta skiljer sig också inflyttarna utifrån vilka yrkesgrupper som kommer från olika regioner. Personer med yrken som kräver universitetsexamen (inklusive chefer) kommer framförallt från Stockholmsregionen. Detta är särskilt tydligt vad gäller tjänstemän och olika former av administratörer. Mer industriellt kopplade yrken (tex anläggning-, process- och maskinoperatörer) kommer i högre utsträckning från norra Sverige. Detta är särskilt tydligt bland hemvändare som i högre utsträckning har mer industriellt kopplade yrken, särskilt om de kommer från norra Sverige. Från södra Sverige (framförallt Stockholm och Västsverige) dominerar hemvändare som jobbat inom service och handel. Beroende på vilka kompetenser som eftersöks kan därmed olika områden vara lämpliga källor för ny kompetens och det är en viss variation mellan inflyttare generellt och hemvändare. När vi slutligen följt utflyttare från Skellefteå sedan början av 1990-talet finner vi att ungefär en fjärdedel flyttar ut från Skellefteå och sedan blir kvar i den regionen de flyttat till under kommande 10 år. Det gäller framförallt personer som flyttat till övriga Västerbotten, men också Stockholm, övriga övre Norrland samt Västsverige och östra Mellansverige. Det går inte att se några tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors fortsatta flyttmönster. Däremot är det tydligt att högutbildade och utlandsfödda i mindre utsträckning återvänder till Skellefteå när de väl flyttat. Drygt en tredjedel av de som flyttat från Skellefteå återvänder någon gång under kommande tioårsperiod. Det gäller främst personer som flyttat till övriga Västerbotten eller till Västsverige. Dock är graden av återkommande flytt bland dessa personer relativt hög (ungefär en tredjedel) och av de som stannar kvar i Skellefteå efter att ha flyttat tillbaka är det framförallt personer som bott i övriga Västerbotten men också i övriga övre Norrland eller Stockholm (totalt 69% av alla återvändande stannare). Det är en marginell överrepresentation av kvinnor, svenskfödda och personer under 35 år bland de återvändande stannarna även om andelen män ökar kraftigt under de senaste åren. Bland återvändarna som igen lämnar för en annan region, sjunker andelen migranter till övriga Västerbotten och det är framförallt storstadsregionerna (främst Stockholm) som ökar sin mottagarandel