I förfallet speglas staden : om det övergivna rummets betydelse

The Essay starts with studying the time after the Second World War and its boom, the force behind many of the abandoned locations we see in our city today. Thereafter the idea of place is looked into, its importance for the individual and how the own individual experience affects the experience of place. It is about how we can create own places and through that recapture the city and give it meaning and contents again. The social aspects are being discussed as an important component of creating a feeling of reality. Further studies the abandoned rooms historical values since the past have an ability to raise the experience of a place. How decayed depends highly of economy and how we have gotten so used to changes that we accept capitalism as a driving force to decay is also being discussed. Thereafter the planers roll for the abandoned places in the city is being raised. What make the city an exciting place are all the countless meetings and conflicts it creates. That is also what makes the planers work so difficult. The planning process is about creating boundaries; the modern city is afraid of conflicts and creates boundaries with distance. The planner wishes for initiative and creativity to the places he create, however that easily disappear when the loose boundaries get tighten up. Planning is about creating beautiful places; the question is from whose point of view. Further different ways of exploring the abandoned room with focus on the experience is being studied. The first one is urban exploring, which is about seeking, exploring and really experience the abandoned room. The meaning for the individual with doing this is also being highlighted. Thereafter is a study of the Situationists, an artistic movement created during the 60s. It criticized the western spectacle-society and strived towards a new one where the fantasy ruled. They experienced the urban environment with a systematically stray. Inspired of the Situationists were the, originally Italian, Stalker-collective that practices a critical form of walking, transurbance. They see the places the city has chosen not to. Stalker believes that this is room that should not be filled with objects but with meaning. That leads me to my own exploration of the abandoned room. I do this by following the manifest of Stalker; my result is pictures and notes. Finally a discussion about the work material that has been processed is being held.Uppsatsen inleds med att studera efterkrigstiden och dess högkonjunktur, kraften bakom många av de övergivna platser vi ser i vår stad idag. Därefter granskas begreppet plats, dess betydelse för individen och hur den egna individens erfarenheter påverkar upplevelsen av den. Det handlar om hur vi kan skapa egna platser och genom att återerövra staden ge den mening och innehåll igen. Den sociala samvaron tas även upp som en viktig komponent för att skapa en känsla av verklighet. Vidare studeras det övergivna rummets historiska värde då det förflutna har en förmåga att förhöja upplevelsen av en plats. Hur förfallet beror starkt av ekonomin och hur vi har vant oss så vid förändringen att vi accepterat kapitalismen som drivkraften till förfall undersöks även. Näst berörs den roll planeraren spelar för de övergivna platserna i staden. Det som gör staden till en spännande plats är de otaliga möten och konflikter den ger upphov till. Detta blir således planerarens svåra jobb att tackla. Planeringsprocessen innebär att skapa gränser, den moderna staden är konflikträdd och skapar gränser med avstånd. Planeraren önskar initiativ och kreativitet till det platser han skapar, dock är detta något som lätt försvinner när ramarna går från lösa till strikta. Planering innebär även att göra vackert, frågan är dock ur vems perspektiv. Vidare studeras de olika sätt att uppleva det övergivna rummet på där upplevelsen är i fokus. Det första som tas upp är urban exploring som går ut på att söka upp, utforska och verkligen uppleva det övergivna rummet. Vidare förklaras en djupare betydelse av urban exploring för individen själv. Därefter följer en studie av situationisterna, en konstnärlig idérörelse skapad under 60-talet. De kritiserade det västerländska spektakelsamhället och strävade efter ett nytt där fantasin fick styra. De upplevde den urban miljön genom ett systematiskt strövande. Situationisterna leder vidare till det ursprungligen italienska arkitektkollektivet Stalker som utövar en kritisk form av gång, transurbance. Genom denna kartlägger det områden staden valt att blunda för. Stalker anser att detta är rum som ej får fyllas med föremål utan med betydelse. Detta leder i sin tur mig vidare till den delen av arbetet där jag själv utforskar det övergivna rummet. Detta gör jag genom att följa de manifest Stalker har skrivit och resultat redovisas i form av fotografier och anteckningar. Slutligen förs en diskussion kring de material som har behandlat under arbetets gång