Effect of cutting length of silage on chewing time and consumption

Today, our cows experience a harder pressure to achieve higher milk yield. To manage this challenge the animal needs first class feeding and treatment. An important aspect of the feeding is to fulfil the need from the cows of especially fiber; and fiber with a sufficient proportion of long particles. Both too much and too little fiber is bad for the wellbeing of the cow, and she might get diseases like acidosis. Many models for feed management have been developed to secure that the animal gets enough of e.g. fiber with a sufficient proportion of long particles. The models describing physical characteristics of NDF have primarily been used in research. However, the new feed evaluating system NORFOR Plan will use the parameter "total chewing time" to secure the value of fiber with sufficient proportion of long particles. Total chewing time is the sum of the eating time and the ruminating time and is measured as minutes per kg dry matter. The aim of my study was to investigate how the physical characteristics of fiber affects the eating behaviour and total chewing time. In the study total chewing time was compared in two silages with similar nutrient composition. The only differences between the two silages were different chopping lengths. Twenty SRB cows in robotic milking (VMS system) was included in the study. They were randomly divided into two groups and feed with the two different silages. The length of the silage harvested with the self load wagon was 58 mm and the length of the silage harvested with the precession chopper was 25 mm arithmetic mean. The total chewing time was measured during at least 23 hours, using an IGER behaviour recorder (Ultrasound advice, London, U.K.). The jaw moment amplitude data were recorded at 20 Hz. Data files were analyzed in software GRAZE version 1,0 (Ultrasound advice, London, U.K.). Bouts of jaw moments were classified as either eating or ruminating. The result of my study implicates that the cows being feed with the longer silage had a tendency for longer total chewing time than the cows feed the precision chopped silage. An observation was that the cows fed with the shorter chopped silage consumed slightly more feed, but no significant differences in total feed consumption between the two groups could be observed.Idag ställs höga krav på att våra mjölkkor ska ha en hög mjölkavkastning och för att lyckas med detta krävs rätt utfodring och skötsel. En viktig aspekt att ta hänsyn till i utfodringen är att se till att deras behov av fiber och struktur säkerställs, då både för mycket och för lite fiber har en direkt inverkan på deras prestation. Exempel på utfodringsrelaterade sjukdomar hos våra nötkreatur är acidos, löpmagsomvridning, trumsjuka och leverförfettning. Strukturen hos ett fodermedel beskriver dels dess fysiska form, partikelstorlek, hur partiklarna är dimensionerade, deras hårdhet och förmåga att motstå mekanisk nedbrytning vid tuggning. En ytterligare viktig faktor vid bestämmandet av ett fodermedels struktur är dess kemiska sammansättning, som kan analyseras som NDF. Hur strukturen i exempelvis ett grovfoder blir, beror av skördesystem och maskintypen bestämmer den teoretiska snittlängden. Partikelstorleken i foder kan bestämmas genom torr och våtsiktning, bildbehandlingsteknik eller manuell sortering. Under årens lopp har det utvecklats olika modeller för att kunna mäta om foderstaten tillför tillräckligt med struktur, men dessa system har främst använts i forskningssyfte men i och med fodervärderingssystemet NORFOR kommer strukturparametern tuggtid att användas för att säkerställa att foderstaten innehåller tillräcklig mängd strukturgivande fiber. Tuggtid mäts som den sammanlagd ät och idisslingstiden och anges minuter per kg torrsubstans. Syftet med detta examensarbete var att studera hur strukturen i grovfodret påverkar tuggtid och konsumtionsmönster. I studien mättes tuggtid, (sammanlagd ät och idisslingstid) för två näringsmässigt identiska ensilage, men med olika hackelselängd. Studien genomfördes på SLU:s försöksgård Kungsängen i Uppsala 20 st SRB kor i stallet för automatisk mjölkning ingick i försöket. De delades in i 2 grupper vilka utfodrades med ensilage av olika hackelselängd. Ensilagen var näringsmässigt identiska men var skördade med snittvagn och exakthackarvagn. Partikellängden var 58 mm för snittvagnen och 25 mm för exakthackarvagnen. Tuggtiden mättes under minst 23 timmar med hjälp av IGER animal behaviour recorder (Ultra sound advice, London, U.K.), beskriven av Rutter et al. (2003). Käkrörelsernas amplitud registrerades vid 20 Hz och analys av käkrörelserna skedde därefter i ett program, IGER Graze™ version 1.0, där sammanlagd ät och idisslingstid kunde utläsas. Resultatet blev att korna som utfodrades med ensilaget med den längre hackelselängden (snittvagnen) hade en tendens till längre tuggtid per kg torrsubstans jämfört med det exakthackade ensilaget. En tendens till skillnad i foderintag fanns mellan grupperna med ett något högre foderintag för kor som fått ensilage skördat med exakthackarvagnen