Occupational therapists experiences of health-promoting dialogue

The purpose of this study was to examine occupational therapists experiences of health-promoting dialogue. Today, there is no research that shows the importance of the health-promotion dialogue as an individual factor of change in occupational therapeutic treatment. The study was conducted with a qualitative approach in which the authors conducted ten semi-structured interviews with occupational therapists, working in municipal health care and was active in the south and middle part of Sweden. A qualitative content analysis with an inductive approach was used for the study. This resulted in the following categories; Health promoting or health informative counselling; The environmental dimensions effect on the counselling and Lifestyle habit as everyday habit. The first category indicated that health-promoting dialogue seldom originated from an evidence-based method and had a promoting or informative approach, depending on the level of counselling competence of the occupational therapist. The second category showed that the environmental dimensions played an important role in counselling implementation as well as for the outcome, but seldom supported it. The third category showed that the occupational perspective effected the counselling process, based on its focus on occupation as a therapeutic mean. The study identified multiple promoting and limiting factors which effected the occupational therapists health-promoting dialogue. The authors conclude that this knowledge would contribute to improve the quality in the health-promoting dialogue process of the occupational therapist. This study shows how competence, environment and the occupational perspective constitutes crucial and cooperative factors for the potential change in the health-promoting dialogue.Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av samtal om levnadsvanor. Idag saknas forskning som visar på det hälsopromotiva samtalets betydelse som individuell förändringsfaktor i arbetsterapeutiskt behandlingsarbete. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där författarna genomförde tio semistrukturerade intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade inom kommunala sektorn och var verksamma i Skåne eller Uppsala län. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för studien. Detta resulterade i följande kategorier; Hälsopromotivt eller hälsoinformativt samtal; Miljödimensionernas påverkan på samtalet och Levnadsvanan som vardagsvana. Den första kategorin visade att samtalen om levnadsvanor sällan utgick från en evidensbaserad metod och hade en promotiv eller en informativ ansats, beroende på graden av samtalskompetens hos arbetsterapeuten. Den andra kategorin visade att miljödimensionen spelade en viktig roll för samtalets genomförande och utfall men sällan bidrog till att stödja det. I den tredje kategorin framkom det att det arbetsterapeutiska förhållningssättet påverkade samtalsprocessen utifrån dess fokus på aktivitet som terapeutiskt medel. Studien identifierade ett flertal främjande och begränsande faktorer som påverkade arbetsterapeuters samtal om levnadsvanor. Författarna anser att denna kunskap skulle kunna bidra till att höja kvaliteten i arbetsterapeuternas hälsopromotiva samtalsprocess. Studien visar på hur kompetens, miljö och det arbetsterapeutiska perspektivet utgör centrala och samverkande faktorer för samtalets förändringspotential