Experiences of development in occupational therapy at The Swedish Public Employment Service

Purpose: To describe occupational therapists experiences of development in occupational therapy at The Swedish Public Employment Service. Method: The study was conducted using qualitative interviews. Thirteen occupational therapists working at The Swedish Public Employment Service participated. The occupational therapists had a geographical spread throughout Sweden. Collected data was transcribed and analysed according to qualitative content analysis. Result: Data resulted in five categories as follows: To work with development of scientific methods, Importance of feasibility to competence development, Cooperation as a part of the improvement work, Preconditions to be person-centered and Importance of continual evaluation to improve actions. The occupational therapists describes in these categories various supportive and hindering factors at to what extent they had preconditions to carry out and develop occupational therapy at The Swedish Public Employment Service. Supporting factors were described as well-developed methods, a person-centered approach and intern cooperation. Obstructing factors were described as defective coordination between social actors in the community, insufficient evaluations, limited possibilities to competence development and implementation of research. Conclusion: This study contribute to knowledge of occupational therapists preconditions to development of methods and improvement work. The study shows that it is a lack of knowledge and a need of research is required to illustrate the role of occupational therapists within vocational rehabilitation at The Swedish Public Employment Service.Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av utveckling inom arbetsterapi vid Arbetsförmedlingen i Sverige. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer. Tretton arbetsterapeuter med anställning vid Arbetsförmedlingen deltog. Arbetsterapeuterna hade en geografisk spridning över hela Sverige. Insamlad data transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Data resulterade i fem kategorier enligt följande: Att arbeta med utveckling av vetenskapliga metoder, Betydelsen av möjlighet till kompetensutveckling, Samverkan som en del i utvecklingsarbetet, Förutsättningar till personcentrering samt Betydelsen av ständig utvärdering för förbättrade åtgärder. Arbetsterapeuterna beskriver i dessa kategorier olika faktorer som stöttade och hindrade i vilken utsträckning som de hade förutsättningar att utföra och utveckla arbetsterapi vid Arbetsförmedlingen. Stödjande faktorer beskrevs bland annat som välutvecklade metoder, ett personcentrerat arbetssätt och interna samarbeten. Hindrande faktorer beskrevs som undermålig samverkan med samhällsaktörer, bristande utvärderingar samt begränsade möjligheter till kompetensutveckling och implementering av forskning. Slutsats: Studien bidrar till kunskap kring arbetsterapeuternas förutsättningar till utveckling av metoder och förbättrande arbetssätt. Studien visar på en kunskapslucka och behov av forskning kring ämnet är nödvändigt för att belysa arbetsterapeuters roll inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vid Arbetsförmedlingen