En resiliensutvärdering av styrningen i processen att ta fram Stockholms länslivsmedelsstrategi

To meet global challenges in food provision and to counteract environmental issues derivingfrom the food system, improved governance is necessary. Resilience is presented as a tool formanaging ecosystem services and for understanding what is required to achieve food security.In Sweden there is a national food strategy describing the continued development needed formeeting challenges in the food system. Several regional food strategies have been producedand an additional food strategy for Stockholm County is in the process of being developed byStockholm County Administrative Board. This food strategy could be of especial interest toevaluate due to Stockholm County being highly populated while having a low degree ofprimary food production. Assessing the governance system for the food strategy was ofinterests due to the large groups of stakeholders to consider in the process. The aim of thestudy was to add further knowledge on how resilience can be applied in practice by exploringthe extent of which the governance system for developing the food strategy promotesresilience. The research questions were formulated to investigate the governance system bymapping what stakeholders were involved in the process, what their responsibilities were andwhat relations existed between them. An additional research question was to test how thegovernance system promoted resilience by applying a set of principles for doing so. For collecting data, several stakeholders involved in developing the food strategy at the timeof the data collection were interviewed. Complementary data was also collected from journalarticles, books, documents provided by Stockholm County Administrative Board, websites,governmental publications and different kinds of reports. Quotes were selected to explain thefindings from the interviews, and a social network analysis was constructed to illustrate thestructure of the governance system. Another tool in the data analysis, which was also thepoint of the departure for constructing the research questions, was the resilience frameworkconsisting of a set of principles. Among these principles, five where applied for evaluating thegovernance system of the food strategy. The results were divided in two parts. The first section presents the results from performinginterviews by describing the governance system; identified stakeholders, their functions aswell as their relations. Two other themes identified from the interviews that were concludedto be important for the resulting governance system and also for the resilience evaluation were“collaboration” and “context”. Several stakeholders were identified, a few were concluded tobe more key than others as they belong to either the management group or the draftingcommittee. The stakeholders had national, regional and local responsibilities and were bothgovernmental and non-governmental organizations. The functions of the stakeholders werefor example to represent a certain part of the food system or contributing with national,regional or local knowledge about the food system. The relations among stakeholders in thegovernance system occurred between stakeholders working within the same geographicalscales and also between national, regional and local scales. In the center of the governancestructure were the management group that are to jointly decide on goals for the final strategydocument. The second part of the results constitutes the resilience evaluation, which was accomplishedby testing the results regarding the governance system (from part I) against the framework forresilience using the selected principles. These principles included maintain diversity andredundancy, manage connectivity, encourage learning, broaden participation and promotepolycentric governance. It was concluded that the governance system did follow all of theseprinciples in several aspects, but critical points were also identified. Among the positive aspect were the positive attitude for learning among stakeholders in the governance system,the involvement of heterogenous groups interacting with one another and also themanagement group as a strong centre for decision-making. One of the main critical pointsidentified from performing the resilience evaluation suggests a few stakeholders to be lackingin the present governance system. The governance system for the food strategy had a large group of stakeholders, representingdifferent parts of the food system, including national/regional/local and governmental/nongovernmentalorganizations, interacting both within and across geographical scales. Theseaspects are important for promoting resilience according to the principles selected in thisstudy. By adding the suggested stakeholders, for example a few representatives from differentparts of the food system that was not involved in the process at the time of data collection, thegovernance system could promote resilience even more.För att bemöta de globala problemen inom matförsörjning och miljöförstörelse som vi idagstår inför behövs styrningssystem som lämpar sig för detta. Resiliens är ett koncept som ärnära besläktat med hantering av ekosystemtjänster och som även kan bidra till ökad förståelseför vad som krävs för att uppnå en säker matförsörjning. I Sverige finns en nationelllivsmedelsstrategi som pekar ut en generell riktning för att hantera problemen inomlivsmedelssystemet. Det har även tagits fram flera regionala strategier i Sverige, ytterligare enstrategi tas nu fram av Länsstyrelsen i Stockholm. Denna strategi kommer att omfattaStockholms län och kan vara av särskild betydelse att granska då detta tätbefolkade län har enlåg försörjningsgrad av livsmedel. Styrningssystemet för strategin är relevant att granska i ochmed den stora gruppen aktörer som berörs av livsmedelsstrategin. Syftet med studien var attbidra med ytterligare kunskap om hur resiliensbegreppet kan användas i praktiken genom atttillämpa detta i livsmedelsstrategin för Stockholms län för att undersöka hur välstyrningssystemet bidrar till resiliens. Frågeställningen formulerades således för att undersökastrukturen av styrningssystemet genom att besvara vilka aktörer som ingick i styrningen, vilkaderas ansvarsområden var och vilka relationer som fanns emellan dem. Den sista delfrågan ifrågeställning handlade om att testa livsmedelsstrategins styrningssystem mot olika principersom föreslås gynna resiliens. För att samla in data genomfördes flera intervjuer med aktörer som var inblandade iframtagandet av livsmedelsstrategin under den tid då datainsamlingen ägde rum. Denna datahar även kompletterats med annat material så som vetenskapliga artiklar, böcker, dokumentsom Länsstyrelsen Stockholm bistått med, hemsidor, publiceringar från myndigheter ocholika slags rapporter. Citat användes för att understödja resultaten och en nätverksanalysgjordes för att illustrera styrningssystemets struktur. En ytterligare metod som användes föratt analysera data var ett ramverk för resiliens bestående av flera principer som bistår iutformningen av styrningssystem som gynnar resiliens. Resultaten i denna rapport har delats upp i två avsnitt. Det första avsnittet presenterarresultaten från intervjuerna och visar uppbyggnaden av styrningssystemet förlivsmedelsstrategin: vilka aktörer som var inblandade, vilka ansvarsområden de hade ochvilka relationer som fanns emellan dem. Ytterligare två teman framkom från intervjuerna,dessa ansågs relevanta för att beskriva styrningssystemet och även för resiliensanalysen.Dessa teman kategoriserades som ”samarbetet” och ”kontexten”. Flera aktörer ingick istyrningssystemet, av dessa ansågs några ha mer påverkan på styrningen genom sinmedverkan antingen i styrningsgruppen eller beredningsgruppen. I styrningssystemet fannsbåde nationella, regionala och lokala aktörer, från myndigheter såväl som från andraorganisationstyper. Aktörernas ansvarområdens grundade sig huvudsakligen i vilken del avlivsmedelssystemet de representerade och om de bistod med nationella, regionala eller lokalakompetenser. Relationerna mellan de olika aktörerna skedde både mellan aktörer som verkadeinom samma geografiska skala, men även mellan nationella, regionala och lokala aktörer. Icentrum av styrningssystemet fanns styrningsgruppen som tillsammans ska besluta om måleni strategidokumentet. Den andra delen av resultaten består av en resiliensutvärdering som testar det resulterandestyrningssystemet (del I) mot ett ramverk för resiliens genom att tillämpa några utvaldaprinciper. Dessa principer var ”bibehåll diversitet och överskott”, ”hanterasammankopplingar”, ”uppmuntra lärande”, ”bredda deltagande” och ”uppmuntrapolycentriska styrningssystem”. Styrningssystemet följde dessa principer i flera avseenden, men det fanns också utrymme för förbättring. Bland aktörerna som ingick i styrningssystemetfanns en inställning som uppmuntrade lärande i enlighet med principerna. Gruppen aktörerbestod av olika slags organisationer som interagerade med varandra, vilket också uppmuntrasav resiliensprinciperna. Utöver detta var också kärnan av styrningssystemet, bestående avstyrningsgruppen med beslutanderätt, en annan egenskap hos styrningssystemet som gynnarresiliens. Det framgick också av resiliens-utvärderingen att ytterligare inblandning av ett antalaktörer kan vara önskvärt. Detta är en av de viktigare slutsatserna om vad som kan ändras föratt förbättra resiliensen i den nuvarande styrningen. Styrningssystemet av livsmedelsstrategin består av en stor grupp aktörer som representerarolika delar av livsmedelssystemet. Dessa är nationella, regionala och lokala aktörer, bådemyndigheter och andra slags organisationer. Relationer finns också mellan aktörer som verkarbåde inom samma geografiska område likväl som över sådana gränser. Dessa egenskaper ärviktiga för ett styrningssystem som gynnar resiliens enligt de principer som har använts i denhär studien. Genom att involvera ytterligare några aktörer, exempelvis från några delar avlivsmedelssystemet som inte fanns representerade i strategin vid datainsamlingen, kanstyrningssystemet till en ännu högre grad bidra till att stödja resiliens