Färdigheter och kompetenser för hållbara livsmedelssystem : fallstudie av unga småskaliga trädgårdsproducenter i Sverige

Global food systems are locked into a sociotechnical regime where actors are dependent on high external inputs and economies of scale, and systemic innovation is necessary to meet sustainability targets. Recent research into the development of education for fostering sustainability leaders, such as the Horizon 2020-project NextFood, have largely focused on mainstream agriculture, despite the importance of niches in driving systems change. The present thesis offers a perspective on one such niche, market gardening in Sweden. The Swedish food system is characterized by a development towards fewer and larger farms, which has been driven by stakeholders in the supply chain and by national- and EU-policies. Market gardening, on the other hand, is small-scale, typically relies on manual labour and uses organic inputs. Market gardeners sell their products directly to consumers through CSA models, traditional marketplaces or digital platforms. On an aggregated level, market gardening is part of a social movement for systemic innovation of food systems, and therefore it has been useful to use a theoretical framework of sustainability and systems thinking to analyse the empirical material in this thesis. Also, to understand market gardeners in relation to mainstream farmers, the results were closely compared to skills and competencies that were previously identified in the NextFood project. The aim of this project was to provide insight into the situation of young market gardeners in Sweden. Suggestions for research and education efforts to forward the sustainability transformation were offered by analysing their skills and competencies, and lack therein, as well as their values and perceptions of their own role in the food system. The context-specific yet holistic focus of this study motivated a qualitative methodology consisting of thematic analysis of semi-structured interviews. The results of this study indicate that an interest in cultivation and social factors, such as personal values and a willingness to contribute to society, are the main drivers for young market gardeners. In their daily work, technical skills for the production of vegetables is of crucial importance, and another important tool is the ability to work innovatively through experimentation, adaptation, development and learning. They typically feel fully at home with digital tools such as social media for the sharing of knowledge and experiences and for their marketing and sales. Like other start-ups, their economic situation is very fragile, something that is exacerbated by their lack of sufficient financial management skills and barriers to applying for financial support. In general, the skills and competencies for sustainable food system, as identified by the market gardeners in this study, corresponded well with the results from the NextFood project. Instead, market gardeners are distinguished from the mainstream by their values and mindset, their will to lead for sustainability. Further, their interactions with other stakeholders are severely impacted by their niche position. In conclusion, young Swedish market gardeners have the mindset of sustainability leaders and possess many of the necessary skills and competencies for sustainable food systems. There is, however, a need for more practice-oriented education focusing on production techniques and financial management. Furthermore, the transformation of the food system is in essence a political and social process in which there is a need for collective responsibility. Policy makers need to acknowledge a new and more diverse generation of farmers and create more flexible support systems. At the same time, the development of consumer awareness needs to continue, and research and education need collaborate with practitioners to develop practice-oriented education that help foster social entrepreneurship and empower leadership for sustainability.Världens livsmedelssystem är inlåsta i en socioteknisk regim där dess aktörer är beroende av externa insatsmedel och skalfördelar för att kunna konkurrera, och det krävs nu en systeminnovation för att det ska gå att nå uppsatta hållbarhetsmål. Pågående forskning med fokus på färdigheter och kompetenser för hållbarhet, såsom Horizon 2020-projektet NextFood, far framförallt fokuserat på behoven inom matsystemets huvudfåra, trots att nischer är viktiga för att driva systemförändringar. Denna studie sätter fokus på en sådan nisch, s.k. market gardening i Sverige. Det svenska livsmedelssystemet har genomgått en strukturomvandling där allt större och färre gårdar dominerar inom såväl lantbruk som trädgårdsproduktion, ett resultat av såväl politik som marknadskrafter. Inom market gardening producerar man istället småskaligt, använder få och ekologiska insatsmedel samt förlitar sig främst på mänsklig arbetskraft. Produkterna säljs direkt till konsument via andelsjordbruk, marknader eller med hjälp av digitala plattformar. På systemnivå är market gardening även en del av en folkrörelse för omställning av livsmedelssystemet. Därför användes teorier om hållbarhet och systemtänkande för att analysera det empiriska materialet i denna studie. Dessutom användes resultaten i NextFood-projektet som jämförelse för de färdigheter och kompetenser för hållbarhet som identifierades här, för att kunna jämföra nischen med regimen. Syftet med projektet var att ge insikt i unga, småskaliga grönsaksproducenters situation i Sverige. Genom att analysera deras motivation, värderingar, färdigheter och kompetenser samt uppfattning om sin egen roll i systemomställningen, var målet att erbjuda förslag på fokusområden för utbildning och forskning. Studiens holistiska ansats motiverade en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån tematik. Resultaten i detta arbete tyder på att odlingsintresse, personliga värderingar och en vilja att bidra till en positiv samhällsutveckling utgör de huvudsakliga drivkrafterna för unga som startar småskaliga grönsaksföretag. I deras dagliga arbete är tekniska färdigheter för yrkesmässig grönsaksproduktion absolut viktigast, men också förmågan att arbeta innovativt genom experimenterande, anpassning och utveckling. De använder sig obehindrat av digitala verktyg såsom sociala medier för att inhämta och dela kunskap i nätverk samt för sin marknadsföring och försäljning. I likhet med andra nyetablerade företag kämpar de med lönsamheten, vilket ytterligare förstärks av bristande kompetens inom affärsutveckling och svårigheter att få ekonomiskt stöd. De färdigheter och kompetenser som unga svenska market gardeners identifierar som viktiga stämmer på en övergripande nivå överens resultaten i NextFood-projektet. Istället skiljer market gardeners ut sig från jordbrukare i allmänhet genom sina värderingar och sin vilja att skapa förändring. Deras interaktioner med andra aktörer i livsmedelssystemet påverkas negativt av det faktum att de inte passar in, vilket gör att de har svårigheter att få tillgång till ekonomiskt stöd och relevant rådgivning. Sammanfattningsvis kan unga svenska market gardeners beskrivas som självvalda hållbarhetsledare som de besitter många av de färdigheter och kompetenser som tidigare identifierats som viktiga för ett sådant åtagande. De har dock behov av mer praktiskt inriktad utbildning med ett utökat fokus på produktionstekniker och företagsekonomi. Interaktionerna mellan svenska market gardeners och andra aktörer präglas idag av polarisering och bristande tillit som utgör en barriär mot integration. Omställningen av livsmedelssystemet kan därmed förstås som en politisk och social förändringsprocess med behov av gemensamt ansvarstagande. Myndigheter och politiker behöver inse att mångfalden inom den nya generationen matentreprenörer kräver mer flexibla stödsystem. Samtidigt behöver konsumenternas intresse för hållbar mat fortsätta öka och forskning, utbildning och rådgivning behöver utvecklas i samråd med producenter för att kunna skapa verklig förändring