Räddningstjänstpersonal i beredskap : En studie om rekryteringssituationen i Sverige

Räddningstjänstens verksamhet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och det första nationella målet lyder: ”Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.” Räddningstjänst organiseras med brandmän i tre olika anställningsformer, varav deltidsanställda brandmän är en av dem och idag är den formella benämningen Räddningspersonal i beredskap, RiB. Ungefär 67% av Sveriges brandmän utgörs av RiB och redan år 1999 uppmärksammades svårigheter med personalförsörjningen. Vid kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Sveriges Kommuner och Landsting fanns kännedom om rekryteringssituationen, men den exakta omfattningen var okänd. Denna studie består av en undersökning av den nuvarande situationen avseende rekrytering för RiB i Sverige. Undersökningen jämförs med den svenska regeringens undersökning från år 2003. I jämförelsestudien medverkar samtliga respondenter från den tidigare utredningen, vilket medför en svarsfrekvens på 100%. Jämförelsen påvisar att nyrekrytering och upprätthållande av beredskap har en negativ trend, trots att grundutbildningen gjorts om samt att kommunerna har moderniserat och utvecklat rekryteringsmetoderna. I den nationella sammanställningen, för år 2018 som omfattar 111 respondenter och representerar drygt 60% av Sveriges kommuner, framkommer att majoriteten av räddningstjänsterna upplever svårigheter vid nyrekrytering. Totalt är det 331 vakanser för fasta RiB-tjänster samt 194 vakanser för vikarietjänster och drygt hälften, 52%, av respondenterna klarar inte att kontinuerligt upprätthålla den beslutade beredskapen. Den största orsaken till rekryteringssituationen är de demografiska förhållandena, vilket har samband med att 200 av Sveriges 290 kommuner uppfyller Europeiska kommissionens generaldirektorat för statistisk information, Eurostats, definition för landsbygd. Det som är mest alarmerande är att det påverkar kommunernas förmåga att upprätthålla beredskap. Det finns möjlighet att förbättra och stärka situationen genom olika slags förbättringsåtgärder och/eller en kombination av dessa. Det finns ingen entydig lösning på problemet i och med att förutsättningarna är olika från kommun till kommun. Det som är tydligt är att det är upp till våra politiker och staten att försöka stötta räddningstjänsterna på ett annat sätt än vad som görs idag och att investera mer i landsbygden. Målsättningen borde vara att leda Sverige till att bli ett ledande land som ligger i framkant när det gäller att utveckla, främja och stödja landsbygden.The Swedish civil protection service activities are governed by ‘Lag (2003:778) om skydd mot olyckor’ and the first national objective reads: ‘The provisions of this law aim to make people's lives and health as well as property and environment throughout the country a satisfactory and equivalent protection against accidents, taking into account the local conditions.’ Emergency services are organized with firefighters in three different types of employment. One of these is part time firefighters, and the formal term for this employment is ‘Räddningspersonal i beredskap’, RiB. About 67% of Sweden's firefighters consist of RiB and as early as 1999, difficulties with staffing was noted. In contact with the Swedish Civil Contingencies Agency and Swedish Association of Local Authorities and Regions, the problems with recruitment of RiB was known, but the vast extent of these problems had not yet been discovered. This study consists of a survey of the current situation regarding the recruitment situation for RiB in Sweden. The survey is controlled and compared against the Swedish government's investigation from 2003. The compilation study involves all participants from the previous investigation which results in a response rate of 100%. The study shows that new recruitment and maintenance of preparedness has a negative trend, even though the basic education has been modified and the municipalities have modernized and developed recruitment methods. In the national compilation, of year 2018 involving 111 respondents representing more than 60% of Sweden's municipalities, it appears that the majority of emergency services experience difficulties in recruitment, a total of 331 vacancies for permanent RiB services and 194 vacancies for temporary employment and more than half, 52%, of the respondents fail to maintain the determined preparedness continously. The main reason for the recruitment situation is the demographic conditions, which is linked to the fact that 200 of Sweden's 290 municipalities meet the European commission’s definition of rural areas. What is most alarming is that it directly affects municipalities' abilities to maintain preparedness. There is an opportunity to improve and strengthen the situation through various kinds of improvement actions and/or a combination of these. There is no clear solution to the problem. As conditions are different in most municipalities, it is also difficult to provide a simple and general way for how to proceed. What is clear is that it is up to our politicians and the state to try to support the emergency services in a different way than today, alternatively, investing in rural areas. The goal should be to lead Sweden to become a leading country at the forefront of developing, promoting and supporting rural areas