Rättvisande bild : Verklighet eller besvärjelse?

Bakgrund och problemformulering: Det svenska regelverket inom redovisningsområdet genomgår stora förändringar, inte minst till följd av det europeiska redovisningssamarbetet inom EU. En av dessa förändringar är införandet i svensk rätt av kravet på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild till följd av ett EG-direktiv. Uppsatsens forsknngsfråga är: hur de olika redovisningstraditionerna påverkat redovisningsutvecklingen i Sverige samt hur konflikter i de grundläggande synsätt på redovisningen har hanterats. Exempelvis vilken intressents intressen skall få styra gällande värderingsfrågor och utformningen av redovisningsinformationen. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka funktioner som rättvisande bild fyller i Sverige, speciellt override-regeln. Uppsatsen syftar också till att utreda och analysera vilka överväganden som ligger bakom olika tolkningar och hur de anglosaxiska och kontinentala rätts- och redovisningstraditionerna påverkar detta. Resultat: Respondenternas synsätt på företag och vilket intresse som ska styra redovisningsinformationen är på väg att ändras. Det tyska inflytandet är fortfarande starkt över både redovisnings- och rättsutvecklingen i Sverige. Borgenärsintresset och kopplingen till beskattningen påverkar fortfarande svensk redovisning starkt. Någon form av teknisk tolkning verkar vara den tolkningsmetoden som dominerar och ingen av respondenterna gav uttryck för att använda någon annan metod. De flesta var också omedvetna om vilka skyddsändamål som rättvisande bild skall tillgodose. Vi har kommit fram till att rättvisande bild har tre funktioner nämligen att fylla ut och tolka lag och redovisnings-rekommendationer, kraftigt öka informations-plikten och för att åsidosätta rekommendationer i ytterst sällsynta fall. Det verkar inte som att någon av respondenterna, förutom en, använder rättvisande bild till att tolka lag eller redovisningsrekommendationer om man inte av någon anledning upptäcker att en tillämpning av en regel ger orimliga resultat. Detta och respondenternas uppfattning att rättvisande bild haft liten eller ingen betydelse leder oss till slutsatsen att rättvisande bild är mer en besvärjelse än realitet