Implementing the 2030 Agenda in the municipal spatial planning process: Challenges and opportunities in a Swedish context

All the member states of the United Nations adopted the 2030 Agenda unanimously in September of 2015, with the aim of transforming our planet into a sustainable place by 2030. The Agenda includes 17 Sustainable Development Goals (SDGs), spanning over ecological, economic, and social sustainability, which are necessary for the transformation of the planet, and all member states should strive to achieve them. In the Agenda, it is stated several times that local authorities are important for achieving the goals and implementing them in society. The Government of Sweden has begun working on the implementation of the Agenda nationally, and believes, like the UN, that it is at the local level, implementation of the Agenda should take place. In this regard, municipalities play a central role, as their areas of activity span over many of the SDGs and are responsible for a sustainable development of land and water areas within its boundaries. The 2030 Agenda could, in this regard, strengthen the municipal spatial planning. This paper aims at investigating how municipalities implement the Agenda in their organization, how urban planners and plan architects address sustainability in their projects, and how the Agenda could support that. The results of this thesis show that the implementation of the Agenda in the examined municipalities is weak. Urban planners and plan architects have not received information or training on how to apply the Agenda to their work, and the SDGs are not usually used in projects. Several barriers are in the way of a smooth implementation, from lack of knowledge, conflict of interest, unspecific sustainability goals, to ambiguities in how to define sustainable development within the municipality. One way to overcome these barriers is to address the Agenda in the comprehensive plan of the municipality. On the other hand, the results show that there is a clear way of working with sustainability in large spatial planning project. By defining, early in the process, what sustainability means in the context of the project, setting ambitious goals and the general structure before involving developers in the process, the municipality could create a common understanding of what sustainable development means for the project, ensure that developers meet the sustainability requirements, and improve the conditions for a continued sustainable development of the project. Implementing the Agenda and SDGs early in this process, will assist the municipality to set relevant goals, and be a first step in concretizing the SDGs to tangible, local goals.I september 2015 antogs Agenda 2030 unisont av FN:s medlemsländer med syfte att omvandla vår planet till en hållbar plats till år 2030. Den innehåller bland annat de 17 globala målen, inom ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, som är nödvändiga för att denna omvandling ska ske och som alla medlemsländer bör eftersträva. I Agendan står det flera gånger att lokala myndigheter är viktiga för att nå målen och för att implementera dem i samhället. Sveriges regering har börjat arbeta med implementeringen av Agenda 2030 nationellt och menar, likt FN, att det är på lokal nivå som genomförandet av Agendan bör ske. Kommunerna har i detta hänseende en central roll i implementeringsarbetet, då deras verksamhetsområden spänner över många av de globala målen, och är ansvariga för att utveckla mark-och vattenområden inom sitt område på ett hållbart sätt. Agendan skulle i detta hänseende kunna stärka den fysiska planeringen. Denna uppsats har därför som syfte att undersöka hur kommunerna implementerar Agendan i sin organisation, hur stadsplanerare och planarkitekter adresserar hållbarhet i sina projekt och hur Agendan kan stödja det arbetet. Resultaten visar att implementeringen av Agendan i de undersökta kommunerna är svag. Stadsplanerare och planarkitekter har inte fått någon utbildning eller träning för hur de ska applicera Agendan i sitt arbete och de globala målen används då inte vanligen inom projekt. Resultaten visar att flera barriärer är i vägen för en smidig implementering, från kunskapsbrist, intressekonflikter, ospecifika hållbarhetsmål, till otydligheter i hur man generellt definierar hållbar utveckling inom kommunen. Att ha ett tydligt kapitel om Agendan i kommunens översiktsplan är en lösning på dessa problem. Däremot visar resultaten att det finns ett tydligt sätt att jobba med hållbarhet inom stora stadsplaneringsprojekt. Genom att tidigt i processen definiera vad hållbarhet betyder, sätta ambitiösa mål och den generella strukturen på området innan markanvisning för byggaktörer, kan kommunen skapa en gemensam förståelse för vad hållbar utveckling betyder för projektet, se till att byggaktörerna lever upp till satta hållbarhetskrav och förbättra förutsättningarna för en fortsatt hållbar utveckling av projektet. Agendan och de globala målen kan i denna process med fördel implementeras i ett tidigt stadie, för att bistå kommunen med relevant målsättning och vara ett första steg i att konkretisera de globala målen till konkreta, lokala mål