Exploring localisation of the Sustainable Development Goals : Focusing on municipal organisations in a Swedish context

Adopted in 2015, the 2030 Agenda and the seventeen Sustainable Development Goals (SDGs) call for integrated approaches and aim to “leave no one behind”. This licentiate thesis focuses on localisation of the SDGs in Swedish municipal organisations, and more specifically at early stages of SDG localisation processes. It investigates how the SDGs can be operationalised into municipal organisations and in what ways municipal organisations can engage with other actors in SDG localisation. The thesis takes it theoretical point of departure in governance, strategic planning, and management connected to sustainability and municipal organisations. This cover essay is based on three qualitative studies, mainly built on interviews but complemented with observations and document studies. The three studies explore SDG localisation from different perspectives. The first study focus on SDG operationalisation in a municipal organisation, the second on regional SDG collaboration and the third focuses on the intersection between SDG operationalisation and collaboration in municipal organisations. The findings (in this thesis) reveal that all studied municipalities showed ambitions to operationalise the SDGs holistically across sustainability dimensions (and sectors) through strategy and practices in the municipal organisation. The examples also show different levels and ways of how municipal organisations can engage with external actors in SDG localisation, from no specific external engagement to communicating the SDGs or initiating local SDG networks. In short, the SDGs can serve as a common denominator and contributes to learning, in both external and internal sustainability efforts. Moreover, the SDGs give municipal organisations an opportunity to approach a leader role to forward local sustainability. However, there is a tendency wanting to operationalise the SDGs internally before engaging with external actors, and hence, to act as a good example to have the credibility to engage other actors. Yet, this is challenging as the SDGs cover many areas. There is also a risk to get stuck in the details regarding operationalisation, hampering the municipal organisations to take a more active role in externally in SDG localisation. To manage this, it is suggested that SDG operationalisation and actor engagement should be approached as parallel (and intertwined) processes. This, and SDG localisation overall, puts a lot of pressure on municipal (SDG) process leaders, who need to have the mandate to act (i.e. placed centrally, organisational and political support) and have a generalist, flexible and open approach. This research contributes with knowledge and examples of SDG localisation and forwarding sustainability in municipal organisations, additionally it contributes theoretically to further understanding of the connections between sustainability management and local governance.År 2015 antogs Agenda 2030 och de sjutton globala målen, de är byggda på devisen att “ingen får lämnas utanför” och kräver integrerade förhållningssätt. Den här licentiatavhandlingen fokuserar på lokalanpassning av de globala målen i svenska kommuner och mer specifikt i tidiga faser av sådana processer. Forskningen som ligger till grund för denna avhandling undersöker hur globala målen kan bli operationaliserade i kommuner (internt) och på vilka sätt de kan arbeta med globala målen tillsammans med lokala aktörer (externt). Den här avhandlingen har en teoretisk utgångspunkt i styrning (governance), strategisk planering och management kopplat till hållbarhet och kommuner. Avhandlingen innehåller tre studier byggda på kvalitativa metoder, vilka är främst är baserade på intervjuer men också kompletterade med dokumentstudier och observationer. De tre studierna utforskar lokalanpassningen av globala målen från olika perspektiv. Den första studien har ett internt perspektiv och fokuserar på operationalisering av globala målen i en kommun. Den andra har ett externt perspektiv, i form av ett regionalt samarbete för globala målen. Den tredje fokuserar på skärningen mellan det interna och externa arbetet med globala målen i kommuner. Forskningen som ligger till grund för den här avhandlingen visar att alla studerade kommuner har ambitionen att operationalisera globala målen holistiskt, tvärsöver hållbarhetsdimensioner (och sektorer) genom strategier till praktik. Kommunerna demonstrerar också olika nivåer och sätt som de kan arbeta med externa aktörer i lokalanpassningen av globala målen, från inget direkt externt arbete till att kommunicera eller initiera lokala nätverk för globala målen. Kortfattat så kan globala målen fungera som en gemensam nämnare och kan bidra till lärande, i både externt och internt hållbarhetsarbete. Globala målen ger även kommunerna en möjlighet att ta en ledande roll för att främja lokalt hållbarhetsarbete. Dock finns en tendens att vilja operationalisera globala målen innan ett externt arbete påbörjas. Med andra ord, för att ha trovärdighet nog att engagera andra aktörer vill kommunen först vara ett ”gott exempel” vilket är utmanande eftersom globala målen omfattar många områden att vara ”goda exempel” inom. Det finns också en risk att kommunen fastnar i detaljer gällande operationaliseringen, vilket hindrar kommunen att ta en mer aktiv roll externt i lokaliseringen av globala målen. För att hantera detta, föreslås i denna avhandling att intern operationalisering och externt arbete med aktörer ska hanteras som två parallella (men sammanflätade) processer. Detta, och lokalanpassning av globala målen överlag, lägger mycket ansvar på processledarna (som arbetar med lokaliseringen av globala målen i kommunen), vilka behöver mandat att agera (exempelvis placerade centralt i organisationen, organisatoriskt och politiskt stöd) samt med fördel ha ett generalistiskt, flexibelt och öppet förhållningssätt. Denna forskning bidrar med kunskap och exempel av lokalanpassningen av globala målen samt lokalt hållbarhetsarbete mer generellt. Den bidrar också teoretiskt till förståelse gällande kopplingen mellan hållbarhetsmanagement och lokal styrning (governance).