Högre utbildning, behövs det? : - En diskursanalys om högre utbildnings funktion och betydelse i rekryteringsprocessen

This essay presents a study on the function and meaning of higher education within the context of recruitment. The attention was directed towards how employers perceives the role of higher education in the process of recruiting new staff for human resources and recruitment positions and in particular toward the sense making of the relationship between higher education and the persons supposed to be recruited. The empirical data concocted of six semi- structured interviews with employers from five different recruitments and staffing companies in Stockholm. Theoretically the study draws on Foucault’s work on discourse and power. The analysis showed that employers prescribed jobseekers with a higher education degree certain kinds of attributes and personal properties. A person with a higher education was viewed as ambitious, driven, instructive, knowledgeable, analytical and source-critical. On the other hand, a person with a higher education was also connected to less advantageous personal properties and attributes such as being too flexible, difficult to shape, too eager and too development-focused. A higher education was in general considered to be beneficial in the recruitment process but was not always a formal requirement. The role of higher education in the recruitment process was also played in relation to work experience and personality. Higher education was sometimes valued as much as a few years of relevant work experience. However, higher education was considered to be subordinate personality in the recruitment process. How employers view higher education and people with higher education can affect the outcome of the recruitment process in many different ways. Among other things it can be a deceive factor in who that actually gets the position as well as the future career paths of those who already are employed. Denna uppsats presenterar en studie om den högre utbildningens funktion och betydelse i rekryteringssammanhang. Uppmärksamheten riktas mot arbetsgivares uppfattningar av högre utbildning vid rekrytering av personal som ska arbeta med bemanning och rekrytering och särskilt hur högre utbildning begripliggörs i förhållande till de personer som ska rekryteras. Studien utgick från sex semistrukturerade intervjuer med arbetsgivare från fem olika bemannings- och rekryteringsföretag i Stockholm. Empirin analyserades utifrån en diskursanalytisk metod inspirerad av Foucaults teoretiska begrepp diskurs och makt. Studiens resultat visade att arbetsgivare tillskrev arbetssökande med högre utbildning vissa specifika egenskaper och karaktärsdrag. Bland annat betraktades arbetssökande med en högre utbildning som ambitiösa, drivna, läraktiga, kunniga, analytiska och källkritiska. Vidare tillskrevs en person med en högre utbildning även mindre fördelaktiga egenskaper som att vara oflexibel, svåra att forma, ivriga och för utvecklingsfokuserade. En högre utbildning ansågs generellt vara fördelaktigt i rekryteringsprocessen men var inte alltid ett formellt krav. Den högre utbildningens funktion och betydelse i rekryteringsprocessen ställdes av flera arbetsgivare i relation till arbetslivserfarenhet och personlighet. En högre utbildning ansågs kunna väga lika tungt som ett par års relevant arbetslivserfarenhet. Högre utbildning ansågs däremot vara underordnad personlighet i rekryteringsprocessen. Hur arbetsgivare betraktar högre utbildning och personer med en högre utbildning påverkar rekryteringsprocessens utfall på många sätt. Bland annat vilka personer som får en anställning och redan anställdas karriärmöjligheter.