Gymnasielärares mål med laborationer i naturkunskap.

Laborationen i skolan har länge haft en betydelsefull roll i undervisningen av de naturvetenskapliga ämnena. Det har visat sig i olika forskningsstudier att lärare har olika mål när de planerar och genomför laborationer i undervisningen men som överlag är ganska inbördes samstämmiga. Då naturkunskap har en annan karaktär än kemi, biologi och fysik så kanske resonemanget om laborationer och målet med dem har en annan innebörd i naturkunskap. Det här arbetet är inriktat på att ta reda på vilka mål som lärarna har med laborationer i naturkunskap samt vilka utmaningar som påverkar lärarna när de ska genomföra laborationer i ämnet och om de anser det motiverat att ha fler laborationer i ämnet. Undersökningen är gjord med en intervjustudie av några naturkunskapslärare på gymnasiet. Resultaten visar att det både finns likheter och skillnader när det gäller lärares mål med laborationer. Både sinsemellan, men också om man jämför med tidigare forskning för naturvetenskapliga ämnen. Det har också visat sig att gymnasielärare inte har en enhetlig definition när det kommer till vad en laboration är. Elevgrupp och problem med att hitta bra laborationer som passar naturkunskapens samhällsinnehåll är några av de utmaningar som lärarna har för att nå målen