Hur lågstadielärare kan arbeta med laborationer i de naturorienterande ämnena : En kvalitativ studie där lärare beskriver hur elever lär genom att göra

Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning har visat att lärare ägnar mer tid åt undervisningen kring ämnet biologi än andra NO-ämnen. Mot denna bakgrund har jag genomfört denna kvalitativa studie som syftar till att undersöka hur lågstadielärare fördelar sin undervisningstid i de naturorienterande (NO) ämnena och hur man kan arbeta med laborationer i NO-ämnena. Som teoretisk utgångspunkt till detta arbete används ett citat från pragmatismen vilket är, learning by doing, där eleverna lär genom att göra. De frågeställningar som denna studie kretsar kring är hur lågstadielärare säger att de fördelar sin tid till de olika NO-ämnena, hur de säger att de arbetar med laborationer i NO-undervisningen samt hur de förhåller sig till färdigt anpassat material för NO-ämnena. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där fem lågstadielärare som arbetar inom samma skola medverkade. Det resultat som framkom i studie var att alla lärarna fördelade mest tid åt biologiämnet fast de försökte utgå från den timplan som skolverket tagit fram. Även om de lade mest undervisningstid åt biologiämnet så arbetade de mest laborativt i kemi och fysik. Detta gjorde lärarna eftersom de ansåg att kemi och fysik har väldigt abstrakta begrepp som behöver synliggöras för eleverna på ett konkret sätt. Lärarna vill att eleverna ska få använda alla sinnen för att nå kunskaper inom dessa ämnen. Ingen av lärarna har använt sig av färdigt anpassat material i NO-undervisningen men skulle gärna använda det om man fick utbildning om det. Skulle lärarna ha tillgång tillfärdigt anpassat material i NO-undervisningen så skulle det spara mycket tid och det skulle troligtvis resultera i att man laborerar mer i samtliga NO-ämnen