Föräldrar och stat : En utbildningsfilosofisk analys av den nya skollagen och Barnkonventionen

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen. Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier. Vidare framkommer isärhållandets diskurs vilken återfinns i den nya skollagen och ligger närmast den nutida utbildningsforskningen; i denna diskurs framträder staten som garant för elevens väl. I den sista diskursen, traditionens diskurs, som utmejslas ur MacIntyre och Barnkonventionen ses istället föräldrarna som barnets garant. Utifrån arbetet framkommer en förhållandevis stor likhet mellan den nya skollagen och Barnkonventionen även om en nyansskillnad kan urskiljas. Denna nyansskillnad visar sig genom att isärhållandets diskurs och traditionens diskurs, vilka står i polemik, återfinns i betydande grad enbart i en text var