De föränderliga förväntningarna på skolledarskapet i förhållande till kön -En diskursanalys av skolledarens framställning i statliga offentliga utredningar 1970–2000-tal

Det här arbetet har haft till syfte att skildra de föränderliga förväntningarna hos skolledarskapet i statliga offentliga utredningar under 1970–2000-talet. Genom en diskursanalys och tillämpning av genusteoretiska begrepp har det framkommit distinkta förskjutningar i rådande diskurs. Källmaterialet har bestått av tre statliga offentliga utredningar som utgivits vid olika tillfällen: SOU 1975:43 ”Kvinnor i statlig tjänst”, SOU 1980:19 ”Fler kvinnor som skolledare” och SOU 1997:83 ” Om makt och kön - Förändrad skolorganisation – makt och möjligheter”. Utredningarna har till att på något sätt behandla frågan om jämställd representation mellan könen på skolledarposter och har visat olika tendenser i vad som krävs för att sådan ska uppnås men även vad som förväntas av skolledaren. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för diskursanalysen är Yvonne32Hirdmans genusstrukturer och Erwing Goffmans teori om stigmatisering. Genom att se till den förväntningsbild som framställs i utredningarna har det varit möjligt att lyfta hur det som befästs som kvinnliga och manliga kvalitéer kan motverka målet att erhålla den främsta kandidaten. Arbetet visar hur genusstrukturer upprätthålls i språket och att det sker på individuell, kommunal och nationell nivå genom uttalanden som framkommer i berörda offentliga utredningar. I takt med skolorganisationens decentralisering ter sig dock de kvalitéer som beskrivits i nästan negativ bemärkelse för ledarskap vunnit utrymme och det har med detta varit möjligt att se hur könsligt tillskrivna kvalitéer kommit att få ny innebörd över tid