Att välja färdsätt : En studie av de boendes resvanor och attityder samt av trafikens utsläpp i Hammarby Sjöstad

Since environmental concerns are currently considered more and more legitimate, an environmental debate is ongoing in many areas of society. Today, a worldwide urbanization is a fact, which makes it important to combine concepts like sustainability and the development of cities. Many areas can be included in such a discussion, and an example of that is urban transportation. The traveling habits of the denizens of cities are of great relevance to the development of a sustainable city, and in this report the traveling habits of residents in cities will be described and related to the current local transportation system. More specific, the aim of the report is to examine and to analyze traveling habits related to the inhabitants of the district of Hammarby Sjöstad in Stockholm and furthermore to describe the existing transportation system in the district and to account for its environmental impact. This analysis leads to a discussion about environmental issues related to energy consumption and to emissions in the transport sector, and a connection to the Hammarby model is being presented. The travel habits of the denizens have been examined by conducting a travel survey, which has been distributed to 250 households, where 72 responses have been collected. This material has then been analyzed quantitatively. The result shows that when it comes to the travels of the inhabitants made between Hammarby Sjöstad and other districts, most trips are made with a local tram, Tvärbanan. This transportation vessel can be considered to be the central means of transportation in the district, unlike bus traveling, which only makes up a small portion of the traveling. After the tram, traveling by car is the most common means of transportation to destinations outside Hammarby Sjöstad, with an average which seems to be lower than the national average. Concerning traveling made inside the district, over half of the trips are being made by foot, which can be explained by the limited size of Hammarby Sjöstad and by its long and narrow shape. Besides the travel survey a literature study has also been made with the goal of highlighting the environmental impact of the transport sector. Focus has been directed towards the main means of transportation in Stockholm, subway, tram, car and bus. This study shows that tram and subway are the most energy efficient means of transportation and preferable from an environmental standpoint thanks to their low emissions. The latter is also true for biogas buses, which do not emit any kind of carbon dioxide. The usage of cars and buses run by petrol or diesel is more problematic, with high energy consumption and emission levels. When this data is related to the result for the traveling survey, one can conclude that the tram Tvärbanan is a good alternative from an environmental standpoint and that its importance as main means of transportation in the district is positive. The traveling by car needs to decrease however, which will be a challenge considering how many of the respondents in the survey who stated they were dependent of their cars, but a transition to a greater usage of public transportation could be facilitated by an expanded departure frequency with few disruptions on the tram network or the bus services. Also, additional expansion of the public transportation could further decrease the usage of cars in the district. I en tid då miljöfrågor värderas alltmer hörs en miljödebatt inom många områden i samhället. En pågående urbaniserning över hela världen är ett faktum idag och därför blir begreppen hållbarhet och stadsutveckling viktiga att föra samman. Många områden kan inkluderas i en sådan diskussion, och ett sådant är de urbana transportsystemen. Människors resvanor spelar stor roll för utvecklandet av en hållbar stad, och i detta arbete kommer just boendes resvanor att belysas och ställas mot det befintliga transportsystemet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera resvanor hos boende i stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm och samtidigt belysa det befintliga transportsystemet i stadsdelen och redogöra för dess miljöeffekter. Denna analys leder till en diskussion om miljöfrågor kopplade till energiföbrukning och utsläpp i transportsektorn, och relateras delvis till Hammarbymodellen. Resvanorna har studerats genom en enkätundersökning som delats ut till 250 hushåll och där 72 svar har inkommit. Detta svarsmaterial har sedan analyserats kvantitativt. Undersökning visar att när det handlar om boendes resor ut ur eller in till Hammarby Sjöstad så sker flest resor med tvärbanan, vilket är det mest centrala färdmedlet för det kollektiva pendlandet i stadsdelen, till skillnad från bussåkandet, som bara utgör en liten del av det totala resandet. Efter tvärbanan är bilen det vanligaste färdmedlet, med ett snitt som verkar ligga betydligt lägre än riksgenomsnittet. Beträffande resor inom stadsdelen sker över hälften av alla resorna till fots, vilket kan förklaras med stadsdelens begränsade omfång och form. Utöver enkäterna har även en litteraturstudie genomförts för att belysa Stockholms transportsektors miljöpåverkan, med fokus på tunnelbana, buss, bil och tvärbana. Här har det framkommit att tunnelbana och tvärbanan är de mest energieffektiva färdmedlen, och de har låga utsläpp av växthusgaser. Det senare gäller även för biogasbussar, som inte har något utsläpp av koldioxid alls. Mer problematiskt är bruk av bensin och dieselbilar samt diselbussar, med både hög energiföbrukning och höga utsläpp. När denna data kopplas till resultatet från resvaneundersökningen kan man slutleda att tvärbanan är ett bra alternativ ur miljösynpunkt och att dess betydelse för transporterna i stadsdelen är positivt. Bilåkandet behöver dock minska, vilket blir en utmaning med tanke på att många svarande är beroende av bil, men där en övergång till mer kollektivåkande skulle kunna underlättas av en god och utökad turtäthet med få störningar på tvärbanan och på busslinjerna. En ytterligare utbyggnad av kollektiva färdmedel skulle ytterligare kunna minska bilåkandet.