Reglera Elsparkcyklar - En utredning av kommunens utmaningar och elsparkcykelns potential

The free-floating electric scooter is a new phenomenon in the transport sector that seems to have a potential of promoting sustainable transportation and changing the way we travel in cities all around the world. This is done by catering the need for short trips and minimizing the dependence of self-owned vehicles and thus reducing the number of car trips. Though it seems to contribute to replacement of active sustainable traveling and create problems for pedestrians, it also seems to increase the number of inter-modal trips as well as act as a good solution to the first/last mile problem and also complement the public transport system. The purpose of this study is to investigate and analyse the key challenges and possible potential of e-scooter systems in four municipalities in Sweden (Stockholm, Göteborg, Helsingborg and Malmö). Also how the phenomenon is managed and how this could be improved by more strict regulation of the electric scooter market. The thesis questions focus on examining what the problems are for the municipalities, what is being done about it, and how the management could be developed. These questions are answered by making a theoretical basis and an empirical study of the subject of micro mobility and electric scooters through a literature analysis of the key issues and means of control for managing e-scooters and an interview study combined with a analysis of the municipalities documentation, management and practical experience of e-scooters. The results are then to be analysed by examining how the problem is represented by the municipalities, what presuppositions or assumptions underlie this representation and what is left unproblematic. In theory the challenges ranges from legislation, accessibility, traffic safety, accessibility, sustainability to cooperation and data collection. But in practice the long term goals of reaching the potential of sustainability or accessibility are not prioritized as much as the focus on managing the phenomenon despite the limited mandate of regulation and dealing with direct issues such as defamation of public space, reduced accessibility and road safety, faulty parking, illegal driving, and the risky behavior of the users. This study aims to show that this phenomenon would be more effectively managed by the Swedish municipalities if they could place stricter requirements on the e-scooter operators.Friflytande elsparkcykelsystem är ett nytt fenomen i trafiken som verkar ha potential att främja hållbart resande genom att tillgodose behovet för korta resor, minska andelen bilresor och beroendet av egenägda fordon, öka intermodalt resande och komplettera kollektivtrafiken. De verkar dock samtidigt ersätta ett stort antal resor som redan är aktiv och hållbara. De skapa r även framkomlighetsproblem genom belamring av stadens offentliga ytor. Syftet med denna studie är att utreda och analysera utmaningar och möjligheter med elsparkcykelsystem hos fyra kommuner i Sverige: Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö. Vidare ska studien granska hur elsparkcykelsystem hanteras av dem och vilka åtgärder eller styrmedel som behövs för att bättre kunna reglera det i framtiden. Arbetets frågeställning är: Vad är problemet? Vad har man gjort åt det? Vad mer bör man göra? Teoretisk besvarar jag dessa frågor genom en litteraturstudie av belagda utmaningar och åtgärder kring fenomenet. Empiriskt besvarar jag dem genom en dokumentanalys och intervjustudie av varje kommuns arbete och praktiska erfarenheter av elsparkcykelsystemens utmaningar och möjligheter. Teori och empiri analyseras sedan i en diskursanalys som granskar kommunernas problembild, vilka förutsättningar och antaganden som ligger bakom denna, vilka aspekter som utelämnas. I teorin innebär elsparkcykelsystemen utmaningar inom lagstiftning, framkomlighet, trafiksäkerhet, tillgänglighet, hållbarhet och samverkan mellan intressenter som kommuner, Polisen, elsparkcykeloperatörer och kollektivtrafikoperatörer. Det handlar om att ta tillvara på elsparkcykelns potential att bidra till hållbart resande och ett mer jämlikt transportsystem genom att planera långsiktigt och integrera elsparkcykeln i transportsystemet. I praktiken kommer dessa aspekter om elsparkcykeltjänstens tillgänglighet, hållbarhet, integration och samverkan mellan kommun och operatör i andra hand. För de svenska kommunerna handlar de största utmaningarna främst om deras begränsade mandat för reglering på grund av bristande trafiklagstiftning och fordonsklassificering, belamring av offentlig plats, minskad framkomlighet och trafiksäkerhet, felparkering, olovlig körning, och riskabelt beteende hos användarna. Enligt vissa kommuner ger befintlig lagstiftning ingen möjlighet till striktare reglering. Trots detta har flera kommuner lyckats implementera informella avtal (avsiktsförklaringar och överenskommelser) med operatörerna där de kommit överens om att med geofencingteknik införa hastighetsbegränsningar och parkeringsförbudszoner i områden med mycket fotgängartrafik. Kommunerna har även implementerat speciella parkeringszoner som man hoppas kunna koncentrera fordonen till. Kommunernas arbete utgår från att friflytande elsparkcykelsystem är en hållbar satsning och att ordningslagen är svår att använda för att reglera elsparkcykelverksamheten. Denna studie visar på att det grundläggande problemet verkar handla om att kommunerna inte kan styra att elsparkcykelanvändningen sker på ett ordnat sätt. Det verkar också som att den bakomliggande orsaken för detta är en bristfällig lagstiftning som inte ger kommunerna tillräckligt mandat för att reglera fenomenet. Detta skapar i sin tur mer direkta och fysiska utmaningar för framkomligheten och trafiksäkerheten i staden på grund av att användarna brukar fordonet på ett sådant sätt att belamring av offentlig plats, olämplig parkering och framfart, samt riskbeteende i trafiken uppstår. De studerade kommunerna skulle individuellt men med ett gemensam mål, arbeta mot att införa tillståndsplikt avsedd elsparkcykelverksamheten för att reglera och ställa formella krav på operatörerna. De skulle på så sätt inte bara hantera den mer akuta utmaningen att begränsa belamring och användarnas problematiska trafikbeteenden, utan även göra det möjligt att arbeta mer långsiktigt med de aspekter som i nuläget utelämnas från den direkta problembilden och infria elsparkcykelns potential som hållbart färdmedel i stadsrummet