The effect of different recovered fibres on mechanical properties of board

The objective of this work was to determine the influence of recovered fibres on the mechanical properties of board. Industrial board was provided by Fiskeby Board AB and laboratory board was made by using an isotropic sheet former. Board properties such as tensile strength, tensile stiffness, z-strength and bending stiffness were evaluated. Variation in the grammages of the middle and bottom layers of laboratory board was done and influence on the mechanical properties was studied. Each layer of multiply board was also tested separately at industrial board grammage and standard grammage. Results showed an increase in the tensile properties with the increase in the grammage of bottom layer, an increase in the z-strength of the board was also observed. Bending stiffness calculated by laminate theory also indicated an increase with the increase in the grammage of bottom layer. While testing of the separate layers showed an increase in the tensile properties of the layers with increasing the grammage while a decrease in z-strength was observed. Cracks occurred in the bottom layer of the multiply boards but an increase in the mechanical properties of board was observed.Returfibrer är miljövänliga och ger ett försprång framför nyfiber på grund av låg kostnad. Det är dock allmänt känt att returfibrer inte uppvisar samma egenskaper som nyfibrer, i själva verket försämras fiberegenskaperna efter varje återvinningsprocess. Mekaniska egenskaper är mycket viktiga för kartongproducenter och därmed läggs en hel del energi på förbättringar utan kostsamma investeringar. I detta examensarbete utvärderades mekaniska egenskaper för 4-skikts kartong såsom dragstyrka, dragstyvhet, böjstyvhet och z-styrka. Den industriella kartongen som användes kom från Fiskeby Board AB och laboratoriekartong tillverkades med en isotrop arkformer. Separata skikt formades och guskades därefter samman. Ytvikten av det mellersta och undre skiktet ändrades och effekten på kartongens egenskaper utvärderades. Varje lager testades också separat vid ytvikter representativt för den industriella kartongen samt vid standardiserade ytvikter. Styrkan i tjockleksriktningen utvärderades med z-styrka och Scott Bond. Böjstyvheten beräknades med hjälp av laminatteorin. Skillnaderna i dragstyrka mellan kartong framställd i industrin och laboratorie var små, men dragstyvheten var lägre för laboratoriearken på grund av torktekniken. Skillnaderna i z-styrka var inte signifikanta, men baserat på trenden uppvisade laboratoriearken en lägre styrka på grund av ett lägre presstryck. Delamineringen i de testade proverna skedde i det undre skiktet och inga sprickor uppstod mellan skikten. Genom ökning av ytvikten av de separata skikten ökade styrkeegenskaper såsom dragstyrka och Scott Bond medan z-styrkan minskade. Genom att minska ytvikten av det mellersta lagret och öka ytvikten av det nedre kunde en ökning av styrkeegenskaperna observeras. Ökningen av z-styrkan var inte signifikant men baserat på trenden kan en ökning förväntas. En betydande ökning av Scott Bond kunde dock ses. Böjstyvheten beräknad genom laminatteorin visade också på en ökning. Även om sprickor fortfarande förekommer i det undre skiktet efter ökning av ytvikten, kan förbättrade kartongegenskaper uppnås