Biologisk bekämpning av mjöldagg i växthusodlad gurka : en utvärdering av två mikrobiologiska preparat

Powdery mildew is a serious problem in both field and greenhouse cucumber production and can cause serious infection and radically reduced yields. Today, powdery mildew is the main disease in greenhouse produced cucumber. Disease control should preferably be both efficient and environmentally friendly, which is not easy to achieve at all times. Alternatives to chemical control of powdery mildews are biological control, physical control, non-fungicide control and cultivation of resistant or tolerant varieties. Biological control can be described as the suppression of damaging activities inflicted of a harmful organism by one or more other organisms, which are called antagonists or natural enemies. In Sweden, there are currently no registered biological control products available to control cucumber powdery mildew. The aim of this study was to investigate the effect of two biological control products in order to evaluate their ability to prevent or reduce powdery mildew infection to an acceptable level in greenhouse produced cucumber. In the experiments, different application regimes were also studied. The active organisms in both tested products are fungi. In one of the products the active organism was Ampelomyces quisqualis and in the other Pythium oligandrum. The fungal species causing the powdery mildew in the experiments was characterized. The present report consists of a literature study, an experimental part and a microscope study. Trials were performed in a greenhouse at a conventional cucumber grower’s site at Sånnagården, Kvidinge, and in a chamber in one of the greenhouses at the Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp. In this study, some of the biocontrol treatments could prevent and reduce powdery mildew attacks to an acceptable level in greenhouse produced cucumber. The effect of using the biocontrol agents prophylactically was significantly better with P. oligandrum compared to the untreated control but not with A. quisqualis. The effect of using A. quisqualis with an application interval of fourteen days was significantly better compared to a seven days application interval. For P. oligandrum, there was no difference between the two application intervals. The fungus causing the powdery mildew symptoms in this experimental study was most probably Golovinomyces cichoracearum.Både på friland och i växthus är mjöldagg ett stort problem i gurkodling. Mjöldagg kan skapa allvarliga sjukdomsangrepp och kraftigt reducera skörden. Idag är mjöldagg det huvudsakliga växtskyddsproblemet i växthusodlad gurka. Det är viktigt att sjukdomsbekämpningen både är effektiv och miljövänlig även om de inte alltid går att kombinera. I gurkodling finns det flera alternativ till kemisk bekämpning för att bekämpa mjöldagg. Exempel på dessa är biologisk bekämpning, fysikalisk bekämpning, fungicid- fri bekämpning samt att odla resistenta eller toleranta sorter. Biologisk bekämpning kan beskrivas som den begränsning av en skadlig organisms aktivitet som orsakas av en eller flera andra organismer, där de senare benämns antagonister eller naturliga fiender. I Sverige finns det i dagsläget inga tillåtna biologiska bekämpningsmedel för att bekämpa mjöldagg i gurka. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av två biologiska preparat för att se om de kan förhindra eller motverka mjöldaggsangrepp och hålla angreppet på en acceptabel nivå i växthusodlad gurka. I försöken utvärderades även applicering av preparaten i olika intensiteter samt olika appliceringsmetoder. Syftet var också att identifiera mjöldaggssvamparna i de aktuella experimenten. De aktuella preparaten innehöll antingen svampen Ampelomyces quisqualis eller svampen Pythium oligandrum, vilka är godkända i andra delar av världen. Rapporten består av en litteraturstudie, en experimentell del som utfördes i växthus och en mikroskopistudie. Försöken genomfördes i en konventionell gurkodling (Sånnagården, Kvidinge) och i en odlingskammare i växthusen vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Resultatet av försöken visade att vissa av behandlingarna med de studerade biologiska preparaten kunde förhindra och motverka mjöldaggsangrepp och hålla dem på en acceptabel nivå i växthusodlad gurka. Effekten av att använda de biologiska preparaten förebyggande jämfört med kurativt utvärderades. Förebyggande behandling med P. oligandrum gav en statistiskt signifikant förbättrad sjukdomshämmande effekt jämfört med obehandlad kontroll, men inte med A. quisqualis. Effekten av att applicera i olika appliceringsintervall med sju respektive fjorton dagar utvärderades. Fjorton dagars appliceringsintervall gav för A. quisqualis en signifikant bättre sjukdomsbekämpning jämfört med sju dagars intervall. Ingen signifikant skillnad vad gäller appliceringsintervall påvisades för P. oligandrum. Studien visade också att mjöldaggssvampen i växthusförsöken med största sannolikhet var Golovinomyces cichoracearum